Page 167 [167]
OCR
115 Ers" Mytologi, .s. 95 f., och lexihar ordet i nuv. norska Finmarken annan vokal: barbmo »et Sted langt Syd, hvor man antager, at Trekfuglene opholde sig om Vinteren>», barbmoligt kon lodde »>Trekfugl». Dunermunes 101; enligt nuv. Jämtlandslappars åsikt voro muonesj andar, som medförde sjukdom; om sjukdomen skulle bli farlig, voro de försedda med en lie eller en sopkvast. Huldran eller Govetter en XXXKIX, 73. Kapper-Kiitet 13. Passeolmai (Passe-Olmai = >Offerställemannen») 108; jfr? Passevareolmai nedan s. 116. Seideneida (Secide-Neida - = - »Sejtflickan») 24; om sejt-andar se äfven särskildt. A: GENETzZ, Wörterbuch der Kola-lappischen SN Helsingfors 1891, 89 ATLIK80T CHARUZIN, Russkie lopari, Moskva SR Sr JASCHTSCHENKO i Etnografitscheskoje Obozgrjene 1892; mo 1; ssc22 ff; Tonto 25, 107, 108; är ett lån från finska tonttu >»tomte> och torde ha varit kändt blott längst i norr, där lapparna kommo i beröring med finnar. Sjukdomsandar: Gerros-olmai 101 (hänger säkerligen samman med karro svordom»); Stunennemo Mind MR NER & ÖHRLING, 8. 276: stuora namm = det stora namnet] »koppor»; nemo torde afse den sydlapska ordformen nimme). Jabmiakka (Jami-akka, Jabmeakka, | Jameacea :ete.).:28, 35. fy 59,:62;' 08 (XX VID, 065, 71:92,,985:0975-985 fanoffer 35, 59, 97. Bet.: »Dödingarnas gumma». | Jabmiaimoolmaz (Jami Ajmi-Ollmaj) 23. Bet.: »Dödsrikesmannen». Jabmiaimo (Jabmeaimo, Jamaimo, JamiAjmo, Jamikaimo, Jami Kaimo etc.) 2, JÖjL LILA 28:82: 85: 8, 81, 3040, 44:68; 59, 65,.66,-67,-74, 185.189, 91, SN 93, 102, 103, 105, 107; »Dödnin nes fland> 56. Bet.: »Dödingarnas värld, Dödsriket> Mubbeaimo (Mubbenaimo, Mubben aimo, Mubbe naimo, Aimo, Ula Kaimo etc.) 359; 105-167 99; 104: Bet: »Den ändra världen»; formen Mubben- är en genit. sing., som skall uppträda, då atmo står i genit. iness. eller. illat. sing., och från dessa fall här blifvit oriktigt öfverflyttadt äfven till nom. sing. Det begynnande m- visar, att benämningen härstammar från det sydlapska gebietet eller från: "Pite lappmark; : längre -inorr heter det nubbe »den andra». GerroMubben-aimo 101 torde vara samman- | satt med ett sydlapskt girro = nordligare | karro förbannelse». Ruto (Rota, Rutu, Rautu, Rulu) 2, 5, 9, 14, 15; 22;02,100::095-10 141095 TEGEL (med oriktig öfversättning); Rutolmai 105; Rotalkka XXVI; skall rida bort till sitt rike på en häst 3 60 67, 97; får offer 36. Namnet synes. böra skrifvas Ruto och uttalas med långt u, hvilket visas af skrifningen Rautu med den sydlapska hrytningsprodukten du ur långt u framför - långt 0 i "andra stafvelsen; den mycket vanliga skrifningen Rota tyder, om den ej blott beror på skriffel, på uppteckning inom den sydligaste sydlapska tråkten, där långt o i andra stafvelsen öfvergått till långt a. FRITZNERS etymologi (Hist. Tidsskr. IV 213) synes ge rätt ledning till förstående af ordet; det torde hänga samman med isl. prutinn »svullen>, got. pruts-fill »spetälska» Till. fviskan har: ordet lånats med vokalförkortning: — rutto pest, farsot», och därifrån åter till lapskan i formen rotto-davdda id. Denna senare form går väl igen i ILiNDAHL & ÖURLINGS form Rätta, Råttaka, 386. ee hund (Rutu-Horte) eller vallhund: (Rutu-Sjuwen) 102, 105; Ljegvedse (= vargen) 102 torde betyda »Nattlöparen» (Ija-kuotseje). RutuPort-hund>» 106. Rutaimo (Rotaimo, Rotaaimo, Rotaland, Iota Landa solo: JD. ro rrsrtRs ÖS 50; 60; Bet.: »Rutos värld». Djäfvulen 2,:9, 26, 109; 2; FuUudmor2::9, 144510 (-dn- visar, att ordet icke härstammar från de nuv. Trondhjemsamten, utan från en något nordligare trakt, förmodligen Helgeland; formen Fauno synes häntyda på norra Jämtland såsom KERSTIN JAKOBSDOTTERS ursprungliga hemort; LINDAHL & ÖHRLUNG fuöodno »den onde», »ond» ete.; ordet är identiskt med det finska huono »dålig»); Idnu 2, 9, Idni 14 (skall möjligen återge ett från det nordiska Hin lånadt ord; sid. 9 har det sammanblandats med edne »moder»); Kiebsolm ai (Kesolmai etc.) 2, 9, 14 = ett sydlapskt tjehps olmai »den svarte mannen>; Nubelolmai 44, 67, 71, Nebulolmai 68 f. äro säkerligen skriffel för ett ursprungligt Mubbeolmat, ordagrant »Den andre mannen», 74, 89, 97, 105. Gammel-Erik 107, Fauno 9 hvilket namn troligen har framkonstruerats (af lapparna?) ur det ofvannämnda Mubbeaimo, jtr Mubben och Mubbenolma? 104, som säkerligen äro abstraherade därur; Pahan 104 (egentl. Paha »Den onde»; genitivändelsen -na har följt med ur sammansättningen Pahan-Ingil
