OCR Output

115

Ers" Mytologi, .s. 95 f., och lexi¬
har ordet i nuv. norska Finmarken
annan vokal: barbmo »et Sted langt
Syd, hvor man antager, at Trekfug¬
lene opholde sig om Vinteren>», barbmo¬

ligt
kon

lodde »>Trekfugl».
Dunermunes 101; enligt nuv. Jämt¬
landslappars åsikt voro muonesj an¬

dar, som medförde sjukdom; om sjuk¬
domen skulle bli farlig, voro de för¬
sedda med en lie eller en sopkvast.
Huldran eller Govetter en XXXKIX, 73.
Kapper-Kiitet 13.
Passeolmai (Passe-Olmai = >Offer¬
ställemannen») 108; jfr? Passevareolmai

nedan s. 116.

Seideneida (Secide-Neida - = - »Sejt¬
flickan») 24; om sejt-andar se äfven
särskildt. A: GENETzZ, Wörterbuch der
Kola-lappischen SN Helsingfors
1891, 89 ATLIK80T CHARUZIN, Russ¬

kie lopari, Moskva SR Sr
JASCHTSCHENKO i Etnografitscheskoje
Obozgrjene 1892; mo 1; ssc22 ff;
Tonto 25, 107, 108; är ett lån från fin¬
ska tonttu >»tomte> och torde ha varit
kändt blott längst i norr, där lapparna
kommo i beröring med finnar.
Sjukdomsandar: Gerros-olmai 101
(hänger säkerligen samman med karro
svordom»); Stunennemo Mind MR NER &
ÖHRLING, 8. 276: stuora namm

= det stora namnet] »koppor»; nemo
torde afse den sydlapska ordformen
nimme).

Jabmiakka (Jami-akka, Jabmeakka, |
Jameacea :ete.).:28, 35. fy 59,:62;' 08
(XX VID, 065, 71:92,,985:0975-985 fanoffer
35, 59, 97. Bet.: »Dödingarnas gumma». |

Jabmiaimoolmaz (Jami Ajmi-Ollmaj)
23. Bet.: »Dödsrikesmannen».

Jabmiaimo (Jabmeaimo, Jamaimo, Jami¬
Ajmo, Jamikaimo, Jami Kaimo etc.) 2,
JÖjL LILA 28:82: 85: 8, 81, 3040,
44:68; 59, 65,.66,-67,-74, 185.189, 91,
SN 93, 102, 103, 105, 107; »Dödnin
nes fland> 56. Bet.: »Dödingarnas värld,
Dödsriket>

Mubbeaimo (Mubbenaimo, Mubben aimo,
Mubbe naimo, Aimo, Ula Kaimo etc.)
359; 105-167 99; 104: Bet: »Den ändra
världen»; formen Mubben- är en genit.
sing., som skall uppträda, då atmo står
i genit. iness. eller. illat. sing., och
från dessa fall här blifvit oriktigt öfver¬
flyttadt äfven till nom. sing. Det be¬
gynnande m- visar, att benämningen här¬
stammar från det sydlapska gebietet eller

från: "Pite lappmark; : längre -inorr
heter det nubbe »den andra». Gerro¬
Mubben-aimo 101 torde vara samman- |

satt med ett sydlapskt girro = nordligare |

karro förbannelse».

Ruto (Rota, Rutu, Rautu, Rulu) 2, 5, 9, 14,
15; 22;02,100::095-10 141095 TEGEL
(med oriktig öfversättning); Rutolmai
105; Rotalkka XXVI; skall rida bort till
sitt rike på en häst 3 60 67, 97; får offer
36. Namnet synes. böra skrifvas Ruto
och uttalas med långt u, hvilket visas
af skrifningen Rautu med den sydlapska
hrytningsprodukten du ur långt u fram¬
för - långt 0 i "andra stafvelsen; den
mycket vanliga skrifningen Rota tyder,
om den ej blott beror på skriffel, på
uppteckning inom den sydligaste syd¬
lapska tråkten, där långt o i andra
stafvelsen öfvergått till långt a. FRITZ¬
NERS etymologi (Hist. Tidsskr. IV 213)
synes ge rätt ledning till förstående af
ordet; det torde hänga samman med
isl. prutinn »svullen>, got. pruts-fill
»spetälska» Till. fviskan har: ordet
lånats med vokalförkortning: — rutto

pest, farsot», och därifrån åter till
lapskan i formen rotto-davdda id.
Denna senare form går väl igen i ILiN¬
DAHL & ÖURLINGS form Rätta, Råttaka,

386.
ee hund (Rutu-Horte) eller vall¬
hund: (Rutu-Sjuwen) 102, 105; Lje¬

gvedse (= vargen) 102 torde betyda

»Nattlöparen» (Ija-kuotseje). Rutu¬
Port-hund>» 106.

Rutaimo (Rotaimo, Rotaaimo, Rotaland,
Iota Landa solo: JD. ro rrsrtRs ÖS

50; 60; Bet.: »Rutos
värld».

Djäfvulen 2,:9, 26, 109;
2; FuUudmor2::9, 144510
(-dn- visar, att ordet icke härstammar
från de nuv. Trondhjemsamten, utan
från en något nordligare trakt, förmod¬
ligen Helgeland; formen Fauno synes
häntyda på norra Jämtland såsom KER¬
STIN JAKOBSDOTTERS ursprungliga hem¬
ort; LINDAHL & ÖHRLUNG fuöodno »den
onde», »ond» ete.; ordet är identiskt
med det finska huono »dålig»); Idnu
2, 9, Idni 14 (skall möjligen återge ett
från det nordiska Hin lånadt ord; sid.
9 har det sammanblandats med edne
»moder»); Kiebsolm ai (Kesolmai etc.)
2, 9, 14 = ett sydlapskt tjehps olmai
»den svarte mannen>; Nubelolmai
44, 67, 71, Nebulolmai 68 f. äro säker¬
ligen skriffel för ett ursprungligt Mubbe¬
olmat, ordagrant »Den andre mannen»,

74, 89, 97, 105.

Gammel-Erik
107, Fauno 9

hvilket namn troligen har framkonstrue¬
rats (af lapparna?) ur det ofvannämnda
Mubbeaimo, jtr Mubben och Mubben¬
olma? 104, som säkerligen äro abstra¬
herade därur; Pahan 104 (egentl. Paha
»Den onde»; genitivändelsen -na har följt
med ur sammansättningen Pahan-Ingil