Page 164 [164]
OCR
Gudar och andar, deras attribut och boningar. Olika gudar eller gudanamn etc. i olika trakter 27,32, 33, 37, 63 (XX VI), 66, 67. Ort, se förordet, sid. XXXIV och 81, 44, 56; 04, 00, 1. 08 £ »Lifvet och döden». 445:003 Di4: 001100, 1; (23 103-144 Tly 85 104; hans »tecken» 37, 77; får offer 33. Om namnets betydelse se WIKLUND i Le Monde Oriental IV 94, 1910. och döden». 8, 12, 104, 106. Betyder ordagrannt »Härskarens fader». 1 f., 12, 105. Om namnets betydelse se Le Monde Oriental IV 94, Tjorveradien (Kiorvaradien, Kirvaradien, KyrwaRadien, KjewaRadien o. Klyk) 20:82) 31, 39,.62, 68 (NXV); 113 77, 89, 93, 94, 95, 97; hans »tecken» 37, 11, 94; får offer 82, 97, på hösten 94. Ofversättningen s. 97 är säkerligen folketymologisk, efter verbet tjuorvot »ropa»; förmodligen har han fått sitt namn »Horn-radien»> (tjäårve »horn») efter den gloria, som på en del spåtrummor (särskildt karakteristiskt på n:o 3 hos Frus) efter kristet mönster placerats öfver vissa af de högsta gudarnas bilder och som med sina taggar påfallande liknar ett renhorn efter lapparnas sätt att teckna dem. ör. Namnet är med sitt slutande -t förmodligen . korrumperadt och hänger samman med en sydlapsk form med se at det. verb. dör. »bärska» al hvilket Radien är ett part. pres. i gen. sing. Väraldenolmai (Vraldenolmai, Veralde nolmai, Varalden olmai, Beraldenolmai, Werldenes man etc.) 2, 8 12, 23, 25, 32, 66, 77; hans »tecken» 25, 77; får offer 25. Bet.: » Världens man» eller »Luftens man» eller »Ovädrets man». Ordet värald förekommer blott i de svenska lappmarkerna och Tromsö amt. menradien ete.) 62, 68, 88, 89, 93, 94, 95, 97; hans »tecken» 94; får offer 94, 97, på hösten 97. Skulle betyda »Värl dens härskare. Ordet mailme »värld förekommer emellertid blott långt i norr, där den bofasta befolkningen är finsktalande, och är ett ungt finskt lånord, under det att den andra sammansättningsleden radien synes tyda på sydligare trakter (jfr lokaliseringen s. 32). Icke omöjligt är det således, att sammanställningen af dessa bägge ord är gjord af VON WFESTEN, själf. SIDENIUS” uppgift s. 63, att Mailmenradiens altares sakrament endast varit kändt i sydligare trakter, torde alltså också böra tagas cum grano salis, och likaledes SIMmox KILDALS intyg s. 62 om denna gudomlighets dyrkan i trakter, där det finska språket är okändt. /äraldenrade (VeraldenRad, Veralderad, Beralderad) 32, 37, 66; hans »tecken> 37. Skulle, om den andra sammansättningsleden ej är korrumperad, betyda »Världens råd» eller »Luftens råd» eller >Ovädrets råd». » Världens stötta» (jfr AXEL ÖLRIK i Maal og Minne=l910)'s. 27) 285871588 (af bildning ?), 77, 94. »Maylmen stytto betyder detsamma. LINDAHL & ÖHRLING, s. 478: »TJjuold, tjuolda, palus, påle. It. stella polaris, cynosura, nordstjerna. Ita diecta, quia immobilis manet & fixa. Wäralden tjuold, palus sive axis mundi, id.>. Af denna framställning tyckes det framgå, att »>världspålen», hvarmed väl »världens stötta» måste jämföras, äfven vore ett namn på nordstjärnan. Sergoedni-Sarak : etc.) 2, 9, 14; 106; edne »moder»; den första sammansättningsledens betydelse är okänd (v. DtBENS etymologi, s. 223, är omöjlig). Radienneide 100, 105) 24, 32, 39, 56, 62, HACKAR VÖSNOD, i. 14, 118, 19, 95, 97, 100, 105; hennes »tecken» 79, 95; får offer 32, 56, 79, 95; OA Den första sammansättningsledens — betydelse — är okänd; neida betyder »flicka, dotter». SKANKES förklaring ur Radien är förmodligen = blott folketymologisk och likaså VON WESTENS Öfversättning »en grön jomfrus (s. 97). Denna senare förklaring upptages äfven af SIGvARD KILDAL, 8 452: »Rana Neid, Sommer Jomfruen, eller som hun kaldes, den grönne Jomfru»; icke heller öfversättningen »Sommer Jomfruen> kan vara riktig. LEEM eller hans anonyma källa har 8 411 t. o. m. ändrat namnet till Ruona-Nieid, hvarigenom dess förmodade samhörighet med ruonas ön” ännu mera framhållits. FRIVZNERS jämställande af namnet Rananeida med det finska Bauni (Hist. 'Tidsskr. IV 149)
