OCR Output

Gudar och andar, deras
attribut och boningar.

Olika gudar eller gudanamn etc. i olika
trakter 27,32, 33, 37, 63 (XX VI), 66, 67.

Ort, se förordet, sid. XXXIV och 81, 44,
56; 04, 00, 1.

08 £

»Lifvet och döden».

445:003 Di4: 001100, 1; (23 103-144 Tly 85
104; hans »tecken» 37, 77; får offer
33. Om namnets betydelse se WIKLUND
i Le Monde Oriental IV 94, 1910.

och döden».

8, 12, 104, 106. Betyder ordagrannt
»Härskarens fader».

1 f., 12, 105. Om namnets betydelse se
Le Monde Oriental IV 94,
Tjorveradien (Kiorvaradien, Kirva¬
radien, KyrwaRadien, KjewaRadien o.
Klyk) 20:82) 31, 39,.62, 68 (NXV); 113
77, 89, 93, 94, 95, 97; hans »tecken»
37, 11, 94; får offer 82, 97, på hösten
94. Ofversättningen s. 97 är säkerligen
folketymologisk, efter verbet tjuorvot
»ropa»; förmodligen har han fått sitt
namn »Horn-radien»> (tjäårve »horn»)
efter den gloria, som på en del spå¬
trummor (särskildt karakteristiskt på
n:o 3 hos Frus) efter kristet mönster
placerats öfver vissa af de högsta gudar¬
nas bilder och som med sina taggar
påfallande liknar ett renhorn efter
lapparnas sätt att teckna dem.

ör. Namnet är med sitt slutande -t
förmodligen . korrumperadt och hänger
samman med en sydlapsk form med
se at det. verb. dör. »bärska» al
hvilket Radien är ett part. pres. i gen.
sing.

Väraldenolmai (Vraldenolmai, Ve¬
ralde nolmai, Varalden olmai, Beralden¬
olmai, Werldenes man etc.) 2, 8 12,
23, 25, 32, 66, 77; hans »tecken» 25, 77;
får offer 25. Bet.: » Världens man» eller
»Luftens man» eller »Ovädrets man».
Ordet värald förekommer blott i de
svenska lappmarkerna och Tromsö amt.

menradien ete.) 62, 68, 88, 89, 93, 94,
95, 97; hans »tecken» 94; får offer 94,
97, på hösten 97. Skulle betyda »Värl¬

dens härskare. Ordet mailme »värld
förekommer emellertid blott långt i norr,
där den bofasta befolkningen är finsk¬
talande, och är ett ungt finskt lånord,
under det att den andra sammansätt¬
ningsleden radien synes tyda på syd¬
ligare trakter (jfr lokaliseringen s. 32).
Icke omöjligt är det således, att sam¬
manställningen af dessa bägge ord är
gjord af VON WFESTEN, själf. SIDENIUS”
uppgift s. 63, att Mailmenradiens altares
sakrament endast varit kändt i sydligare
trakter, torde alltså också böra tagas
cum grano salis, och likaledes SIMmox
KILDALS intyg s. 62 om denna gudom¬
lighets dyrkan i trakter, där det finska
språket är okändt.

/äraldenrade (VeraldenRad, Veral¬

derad, Beralderad) 32, 37, 66; hans
»tecken> 37. Skulle, om den andra

sammansättningsleden ej är korrumperad,
betyda »Världens råd» eller »Luftens
råd» eller >Ovädrets råd».

» Världens stötta» (jfr AXEL ÖLRIK i Maal
og Minne=l910)'s. 27) 285871588 (af
bildning ?), 77, 94. »Maylmen stytto
betyder detsamma. LINDAHL & ÖHRLING,
s. 478: »TJjuold, tjuolda, palus, påle.
It. stella polaris, cynosura, nordstjerna.
Ita diecta, quia immobilis manet & fixa.
Wäralden tjuold, palus sive axis mundi,
id.>. Af denna framställning tyckes det
framgå, att »>världspålen», hvarmed väl
»världens stötta» måste jämföras, äfven
vore ett namn på nordstjärnan.

¬

Sergoedni-Sarak : etc.) 2, 9, 14; 106;
edne »moder»; den första sammansätt¬
ningsledens betydelse är okänd (v. Dt¬
BENS etymologi, s. 223, är omöjlig).

Radienneide 100, 105) 24, 32, 39, 56, 62,
HACKAR VÖSNOD, i. 14, 118, 19, 95, 97,
100, 105; hennes »tecken» 79, 95; får
offer 32, 56, 79, 95; OA Den första
sammansättningsledens — betydelse — är
okänd; neida betyder »flicka, dotter».
SKANKES förklaring ur Radien är för¬
modligen = blott folketymologisk och
likaså VON WESTENS Öfversättning »en
grön jomfrus (s. 97). Denna senare
förklaring upptages äfven af SIGvARD
KILDAL, 8 452: »Rana Neid, Sommer
Jomfruen, eller som hun kaldes, den
grönne Jomfru»; icke heller öfversätt¬
ningen »Sommer Jomfruen> kan vara
riktig. LEEM eller hans anonyma källa
har 8 411 t. o. m. ändrat namnet till
Ruona-Nieid, hvarigenom dess för¬
modade samhörighet med ruonas ön”
ännu mera framhållits. FRIVZNERS jäm¬
ställande af namnet Rananeida med det
finska Bauni (Hist. 'Tidsskr. IV 149)