Page 119 [119]
RÄTTELSER OCH TILLÄGG TILL FORBUS' BERÄTTELSE. 67
desse Passevarar, tå kommer Passevara olmai af den åtänckte ock nemde
Passevara till honom, hwilken lappen igenkänner, af hwad ock hwilken
Passevara han är, ock kan: den ena Passevara wara offta lyckosammer,
till hielp än den andra, ock dess Olmai lydigare at komma ock snab¬
bare än den andre Passevaras. Helige berg ock fel kallas af Jukas¬
jerf lappar Passevara, men af Sörhyttans? ock Arioplogs Lappar Saivo, Ia
hwar af det heter Saivolmai, Saivoneide, Saivolodde, Saivogvelle, Saivo¬
serva. MWSaivogvelle hörer intet till de under jordiska Gudar, änskiönt
hans tienst och förrätning brukas till Tamaimo. Nubelo[l]mai är den |
andra Rota, ock wärre än Rota äfwen Perkel kallad som är finskt ord
så mycket som en diefwul på Swenska. Rota är brukeligit namn,
Söder uppå, men Norrpå någre orter Rulu, hwilko beggestädes offras
på gement sätt ock äfwen på ett besynnerligit maner, tå en död mär
upreses på marcken at Rota eller Rula skall rida dermed sin koos,
men således söker man Söder uppå ingen hielp af honom utan alle¬
nast at han wille wika af ock fara sin wäg med sina plågor, på det
den siuka må blifwa frisk ock helbregda igen.
Vurnes lodde är eij någon Gud, utan en ond fogel som Lappen ställer
på sin owän eller när han skall i strid emot en annan Noid, ock Trul¬
karl, förnemligast för den orsak at denne hålles för större Noid ock
Trullkarl än han, hwilket honom förtryter, ock tå brukas på båda sidor
all macht ock konst, ock ställes på hwarandra alt thet de äga, neml:
Passevara Serva ock honom de äga flere än en; Vurneslodde om de hafa
honom; Passevara lodde ock gvelle, men Passevara olmai sättes intet i
denna strid, utan brukas at underwisa Noiden, så at denna eij altid [skall]
hafwa af nöden at betiena sig af Trumman, eller annat instrument, i
ringare saker utan allenast af joickningar på Passevaraolmai som gifwer
honom kundskap om det som joickningen begiär: E: gr: När en Lappe
tar en hafwande qwinna i handen, ok sälja henne hwad hon går med
antingen pigo eller piltebarn, tå joickar han effter Passevaraolmai;
hwilken kommer ock gifwer till känna at qwinnan är hafwande med
pige barn; men om qwinnan drager Twifwel måhl derom ock begiär
at lappen wille se det på Trumman, tå tager han sin trumma som
wisar honom det samma, ock behåller qwinnan det för wist ock fast.
Lappen kan offta sittia i en mans huus ock joicka, ock då får han weta
1 Silbojokks.