OCR
giften om julmånens namn Anckaku (s. 64; JESSEN s. 81; äfven hos SKANKE nedan s. 99). Den påfallande notisen om att Juksakka skulle vara Maderakkas andra dotter och Uksakka hennes tredje dotter i stället för tvärtom förekommer annars blott hos LEEMs anonyme författare (s. 65; LEEM, s. 414 f.). Historien om Horagalles” födelse (s. 68 f.) återkommer i något annan form hos SIGVARD KILDAL (s. 453); äfven solens och månens plats i stjärnehimmeln i st. f. i luften finnes hos denne (s. 452). Under en visitationsresa erhöll ForBus af pastor JOHAN TORNBERG i Jukkasjärvi den 1 jan. 1728 en »förtecknelse på en del omvända lappars afguderi>, hvilken sändts till denne af en norsk missionär LENNART SiDENIUS och åtföljdes af en skrifvelse, daterad Övre Selszeter i nuv. Ibbestad den 17 okt. 1726. I följeskrifvelsen förklarar SIDENIUS, att »en af edra åhörare kom hit detta år, som bekände alltsammans efter medföljande förtecknelses innehåll». Man skulle således kunna ha all anledning att antaga, att denna relation verkligen gäller Tornelapparnas hedniska föreställningar, men en närmare granskning visar dock, att så icke kan vara händelsen. Man finner nämligen, att så godt som hela innehållet i SmmEntus' reation återfinnes i den berättelse, som ForBus i mars 1727 extraherade ur VON WeEstEns »Missions Anstalter». Det återfinnes dessutom i en form, som så nära sammanfaller med ordalagen i relationen, att man omöjligen kan komma till annan slutsats, än att de bägge äro referat af ett och samma original. Den största skillnaden mellan dem är den, att Sens” relation är betydligt kortare och mindre innehållsrik; den omnämner sålunda t. ex. icke månen, hvilket emellertid kan bero på onöjaktighet vid referatets affattande. Det nya hos SimeEnus i förhållande till ForBus är likaledes af mindre vikt; märkligast är den starkare betoningen af Rariet i stället för Radien, hvarvid dock är att märka, att 5. på det första ställe, där namnet Rariet förekommer, först skrifvit Radien, men omedelbart strukit det. Äfven här är det således von WESTENns uppgifter man möter, och det blir så en annan sak att undersöka, från hvilka trakter dessa härstamma. Att särskildt de uppgifter SIEntus medtagit i sin relation ej nödvändigt höra till den nordligare delen af voN WrstEns material, framgår bl. a. af den sydlapska, ej Tornelapska namnformen Nemo-gvelle och däraf att han uteslutande begagnar det IV