SKANKE har understundom i den här tryckta ordförteckningen en
hänvisning till sidor i sin handskrift. Dessa hänvisningar ha här upp¬
tagits i noter jämte de åsyftade ställena. Då de åter gällt öfverskrifter
till kapitlen o. d., ha de uteslutits. Det hade dock varit min afsikt
att i noter anföra de motsvarande sidorna hos JESsEN, men genom för¬
biseende vid ombrytningen kommo dessa noter att utfalla.
Såsom bihang till denna handskrift införes ett utdrag ur VON
WESTENS fullmakt och instruktion för KJELD StuB och JENS BLokK, dat.
Kjollefjord den 17 juli 1716, äfven den hämtad ur SKAnKEs Epitome.
Detta utdrag är af särskildt intresse, enär dess uppgifter med säkerhet
kunna lokaliseras till en viss trakt; VON WEsTEN hade nämligen vid
denna tid endast haft att göra med lappar från Varanger, Tanen och
Laksefjord, alltså Östfin marken. Sä
HaANs SKANKE, f. 1679 i Trondhjem, blef student 1699. Blef hus¬
lärare hos lagman LANnGE i Nordlandene under dennes uppehåll i Tromsö
1701. Här lärde sig SK. lapska. 1705 blef han famulus hos biskop
PeEbeErR KroG och medföljde denne på hans visitationsresa genom hela
Finmarken. 1709 konrektor i Trondhjem. Han blef en trogen med¬
hjälpare till VoN WeEsTEN, och efter dennes död tog han hand om hans
papper och nedsände under åren 1728--1731 i olika afdelningar sin
Epitome jämte bilagor till missionskollegiet. Död 1739. Jfr HAMMOND
888078 744: BRICKA Vis: r020:T;
Såsom ofvan s. XX påpekats, ha de här nedan såsom n:ris VI,
VII, XII och XIII publicerade partierna aftryckts efter Trondhjems¬
handskriften, den enda af våra källor, som upptager dem. Endast FORBUS”
frågor, n:o XII, finnas äfven i en annan handskrift, jfr ofvan s.
XVIII. I Trondhjemshandskriften äro emellertid dessa partier icke på
något sätt skilda från hvarandra, genom streck eller mellanrum, sär¬
skilda rubriker eller nummer 1. dyl., utan följa, jämte ForBus” beskrif¬
ning öfver afguderiet m. m. (n:o V), omedelbart på hvarandra i en
enda följd. Då denna följd dessutom är en helt annan än den som
här kommit till användning, måste här något närmare redogöras för
de skäl, som föranledt dels uppdelningen af handskriftens samman¬
bängande text i flera olika partier och dels sättet för dessa partiers
kronologiska inordnande bland det öfriga materialet. I vissa detaljer