sanden. I början af sin tjänstetid hade han stora svårigheter med
lön m. m. 1713 blef han prost. 1724 afstod han pastoratet åt sin styf¬
måg, men kvarstod som prost. Då han för sin hälsas skull ej längre
kunde stå ut med de ansträngande visitationsresorna, sökte han sig en
lugnare verksamhet. Han blef 1731 kyrkoherde i Limingo, ehuru för¬
samlingen önskat en annan. Där dog han 1737. FOorBus var en säll¬
synt verksam människa. Öfverallt var han med och ordnade. Han
reparerade förfallna kyrkor, ifrade för skolors upprättande, anförde bön¬
derna emot rikets fiender. Hans intresse räckte till för allt. J. G.
SCHELLER >»Reise-Beschreibung von Lappland und Bothnien», Jena
1727, berättar, hur ForBus tog honom med sig till Torneå, där S.
bodde ett år hos honom, för att F. skulle förkofra sig ityska. Lapska
lärde han sig, sedan han blifvit prost.
Men framför allt utmärkte han sig för sitt arbete för lapparnas om¬
vändelse. Biskop TAMELIN skrifver till Arvip Horn den 15 maj 1730:
»har ock giordt then tiensten wid Lapparnas afguderies uptäckiande
och deras på beskiedliget sätt omvändelse, så at ingen tilförene med
så gudel:t zele der wid arbetat såsom han, och allenast för den orsaken
wore wärd at promoveras fram för många Präster så i Swerige som
Finland: Är thes utan en Lärd skickelig och drifwande Prästman».
Detta hans intresse och den möda och lifsfara han utsatt sig för i
Lappmarken emot en ytterst ringa lön framhålles äfven af domkapitlet
i Hernösand och i alla andra intyg han fick för sin befordran till
Limingo.!
Huru han förskaffade sig sin kunskap om lapparnas afguderi, om¬
talar han själf 1 Rättelser och tillägg (se nedan s. 69) »dels genom
Lapparnas egen bekännelse i mångt måhl, ändoch de warit få som iag
dertill förmått, dels igenom sanfärdiga berättelser så wäl munteligen
som skrifteligen giorde». Det framgår af hans relation, att hans utan
Jämförelse viktigaste källor varit de skriftliga. Af allt att döma ha
de bekännelser han personligen lyckats framkalla hufvudsakligen varit
bekräftelse på eller förnekande af ett och annat, som de skriftliga käl¬
lorna meddelat. Detta förringar dock ej värdet af ForBus” arbete.
Han var den förste här i Sverige, som på allvar tog i tu med dessa ting.