Sida 18 [18]
Xx INLEDNING.
uppfattning ger också det bestående värdet åt dessa beskrifningar. Det
är tydligt, att VON WESTEN genom hela sin naturliga läggning och
genom ofvan nämnda påverkan af pietismen var väl skickad att blifva
den »lapparnas apostel» han blef. Dessutom hade han alltid varit
vetenskapligt intresserad, hvilket i hög grad gagnade hans undersök¬
ningar af lapparnas etnografi. Det blef visserligen härvidlag som
tidigare i hans lif, att han arbetade på ett stort verk, som aldrig
kom ut, men hans samlande af upplysningar fick dock den största be¬
tydelse för eftervärlden.
VON WESTENS verksamhet bildar den stora vändpunkten 1 lappar¬
nas religionshistoria. Sveriges konungar hade visserligen i motsats till
de dansk-norskal! med kraft och allvar allt sedan Gustaf Vasa och
Karl IX arbetat på kristendomens stadfästande hos lapparna, men
detta verk hade icke haft den framgång man hoppats. Det stan¬
nade, som ofvan framhållits, i mångt och mycket vid den yttre orga¬
nisationen, äfven om enskilda präster funnos, som på ett sådant sätt
arbetade på lapparnas omvändelse, att de kunde tjäna till föredöme
för VON WESTEN och hans män.? Men det var dock genom von
WESTEN man egentligen fick upp ögonen för nödvändigheten att arbeta
inifrån eller m. a. o. att verkligen lära känna lapparnas egen uppfatt¬
ning och med en sådan kännedom som utgångspunkt söka kristna
dem. Naturligtvis var VON WESTENS uppträdande endast den mera
tillfälliga orsaken till det nyvaknade intresset för lapparna i Sverige.
Den verkliga grunden finna vi i den inbrytande pietismen, som här
liksom på annat håll väckte missionsintresset till lif. I all synnerhet
på ett område är dock hans inflytande obestridligt, och det är, då det
gäller de framställningar af den lapska mytologien, hvilka författades
af svenska präster i första hälften af 1700-talet, framställningar, som
äro verkliga källskrifter för kunskapen om de svenska lapparnas tro.
Vi äga, som först sades, icke mycken kännedom om lapparnas
»”
1 VanL, »Lapperne og den lapske mission» IT s. 7.
Jfr äfven VON WESTEN
nedan 8. 5.
2 Jfr SKANKE, »Epitome Historie Missionis Lapponice», pars qvarta, s. 43 f., där
det heter: »Rangius [pastor i Silbojokk] forrettede alle sine Ministerialia i Lappisk
Sprog, som vore missionairs Hr Morten Lund, Hr Rasmus Rachlöw, Kildal, og fleere
aldt for temmelig tiid have avangeret at giöre ham efter, döde 1717, et aars tiid efter
at Missionen paa denne siide var begyndt.»