Sida 17 [17]
ERA SA >
INLEDNING. IX
Äfven häri möta vi en skillnad mellan von WEstEN och hans svenska
föregångare. Dessa fattade ej trummorna som de enda från lapparna
själfva härrörande, skriftliga dokumenten om deras religion, utan de
jämställde dem med deras offerlafvar och afgudabeläten. Därför förstör¬
des också så många. När vi genomgå landshöfding Hans KRrRusEs och
superintendenten M. StEucHius' relation till Kungl. Maj:t öfver inspek¬
tionsresan i lappmarken 1688! se vi, huru de visserligen konfiskerade en
mängd trummor, men att få dem tydda bekymrade de sig icke om. Å
andra sidan äga vi verkligen handskrifter, där uttydning af trummor
förekommer, men de äro oftast ej mycket gifvande, då man i allmänhet
gifvit kristna namn åt gudabilderna. Hvad beträffar SCHEFFERUS hade
han fått några trummor, som ingå 1 »Lapponia», tolkade, men som
ofvan framhållits, de gifva nästan intet. De äro dessutom af en typ
med få figurer, så att äfven om de tolkats i öfverensstämmelse med
lapparnas gamla uppfattning, skulle resultatet blifvit mindre än önsk¬
värdt varit.
Af hvad här sagts framgår, att det finnes en bestämd skillnad
emellan de svenska källorna SCHEFFERUS-HöGSTRÖM och de skrifter,
som direkt kunna härledas ur VON WESTENS arbete. Hufvudanlednin¬
gen till VON WESTENS stora framgång i arbetet var dock den pietistiska
arbetsmetod han använde. Jens KILnpaAL har utförligt skildrat detta i
sitt appendix till »Afguderiets dempelse». Han beskrifver, huru lap¬
parna, då VON WESTEN talade till dem, kommo och föllo ned vid hans
fötter och lågo där, tills han slutat, och då under tårar bådo, att han
ville taga dem i »>hemmelig aandelig behandling». När lapparna fingo
veta, att alla deras gudar voro djäflar, bådo de att få bekänna allt för
VON WESTEN för att få åtnjuta hans förbön. Då fick han fram deras
trummor och utfrågade dem. Det bör också här framhållas, af huru
stor betydelse det var, att man var lifligt öfvertygad om en verklig
realitet i lapparnas religion, på det sätt naturligtvis att gudarna voro
djäflar och deras trollkonster djäfvulens verkliga arga list. Det var sålunda
inga kuriositeter, man beskref, utan verkliga, odisputabla realiteter.
Härvidlag öfverensstämma både svenska och norsk-danska källor. Denna
1 Riksarkivet: Landshöfdingens i Västerbotten skrifvelser till K. M:t. Tryckt
hos I. FeriMan, » Handlingar och uppsatser angående finska lappmarken och lapparne.»
I. 8. sot ff. Helsingfors 1910: