Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
19a_000230/0004

Källskrifter till lapparnas mytologi

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Utgivare
Nordiska museet
Datum
1910
Antal sidor
181
Samling
Böcker
19a_000230/0015
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 16 [16]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
19a_000230/0015

OCR

VIII INLEDNING. också en annan läggning än den svenske 1600-tals-prästens för ett djupare inträngande i detta naturfolks religiösa tankevärld. Han var den kraftfulle och dugande ämbetsmannen, och för honom var hufvuduppgiften att här ordna församlingarna som 1 det öfriga riket. Lapparnas afguderi och allt, hvad därmed sammanhängde, var en oordning, som stred mot Guds och konungens bud och stadgar. Upptäcktes något sådant, måste det genast anmälas för länsman och fogde, att missdådaren skulle få sitt välförtjänta straff för lagbrottet. Dessutom var ju trolldom och vidskepelse intet särskildt utmärkande för lappmarken. Vi behöfva endast erinra oss följande fråga och svar (n:r 11) ur Svebilii katekes: >Huru och på hwad sätt skier sådan Afgudadyrekan? På åthskilligt sätt: Såsom tå man tilbeder Sool, Månan och Himmelens Häär, Englar, afsomnade Helgon, Helgonens Beläte och aflefwor, eller, söker hielp af Djefwulen och hans wärktyg, såsom Trollpackor, Löfwjerskor, Skoghråå, Siöråa, Tomtegubbar och mehra sådant.»! Lappen var endast en smula mer hemma i dessa ting än andra. Ämbetsmän och präster gjorde då sin plikt, när man fick reda på oordningarna. Men det var ej så lätt, ty som SIiDEnius (nedan sid. 53) säger, man var rädd att göra en lapp emot, ty då kunde man bli förtrollad. En sådan uppfattning var alldeles gifven för hexprocessernas tid och arftagaren till densamma. Men man måste å andra sidan erkänna, att då man en gång? på allvar från svenskt håll tog itu med undersökning af lapparnas vidskepelse, blef resultatet ej alltför stort. Hvad den förnämsta orsaken härtill var skola vi snart finna. Följa vi exempelvis SKANKES framställning (HAMMONDS Missionshistorie) af VON WESTENS arbetssätt, finna vi snart, att hvad som gjorde att denne, sedan han vunnit lapparnas förtroende, fick en så noggrann kännedom om deras gudalära, var, att han lade trummorna till grund för sin undersökning. Vi se, hur på hvarenda plats »Runnebommen» genom någon ny »besynderlig Figur» ger VON WESTEN en ytterligare inblick i lapparnas hemligheter. Man ser tydligt, att han utan denna knappast skulle fått någon kännedom alls om deras gudalära, huru väl han än kunnat lära känna deras seder och bruk för öfrigt. 1 SwebBiutus, »Förklaring öfwer Lutheri Lilla Cathechismus». Uppsala 1689. 2 Jfr de af E. W. BERGMAN i Historisk Tidskrift 1891 s. 222 ff. utgifna protokollen ang. ransakningarna i de olika lappmarkerna år 1687. Än NR RANGER — AR a on ÖrR RA NÄ

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
2123 px
Höjd på bild
3252 px
Upplösning på bild
300 px/inch
Ursprunglig filstorlek
5.28 MB
Direktlänk till jpg
19a_000230/0015.jpg
Direktlänk till ocr
19a_000230/0015.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen