Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
19a_000228/0000

Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Upphov
Hampusson Huldt, H.
Utgivare
Schmidts boktryckeri
Datum
1920
Antal sidor
83
Samling
Böcker
19a_000228/0020
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 21 [21]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
19a_000228/0020

OCR

NÖNSTERBOEKTEÖR LAR SKITEMNSTÖJD: 17 gruppering av mönstren, om ock allt här är genomgående lättare och finare. De vågformade banden äro här enkla (fig. 7, plansch 17), och de mönster, som fylla ut mellanrummen mellan banden, äro utsprång från ett dubbelt band (fig. 13, 14, 15 och 17 å plansch 18). Färgsammansättningen å detta barmkläde är även mindre orolig än å mansbarmklädet (plansch 21). En vackert broderad pung av egendomlig form visas å plansch 23. Den är gjord av läder och består av en fyrkantig ficka, över vilken ett lock, lika stort som själva pungen, placerats. De båda delarna äro fastsydda vid varandra vid den översta, avsmalnande delen, som bildar en ögla, genom vilken bältet trädes. Hela locket är täckt av kläde av olika färg, och ytan avdelas i regel av en korsformig klädesbit, vars färg skarpt avviker från bottenklädet. Locket är helt broderat. Dess huvudmönster är ett dubbelt band, som börjar i översta kanten av locket på båda sidor om korset och först löper jämsides med detsamma för att ungefär vid mitten av korsarmen vända uppåt och i sicksackformiga böjningar utfylla de fyrkantiga fälten. Sedan går bandet runt korsarmarna och utfyller även de nedre fälten på huvudsakligen samma sätt som de övre. Å övre delarna äro vid de nedhängande korsen placerade fristående kors (fig. 20, plansch 18); å de nedre delarna finnas snäckor invid de stående korsen (fig, 21 och 22, plansch 18). För övrigt är det dubbla, vågformade bandet (fig. 10, plansch 17) genomgående använt som fyllnad i de av det dubbla bandet bildade vikarna. Övriga pungar, som brukas, äro visserligen icke tennbroderade, men ändock rikt smyckade med ringar och kedjor av mässing, t. ex. skedpungen och penningpungen, jämför vidstående bild. Såsom förut nämnts, begagnades tennbroderierna med förkärlek till prydande av selarna. Dessa förfärdigades av skinn, översytt med blått eller rött vadmal, å vilket broderierna med sin matta metallglans åstadkommo ett mycket vackert intryck, som förhöjdes av de olikfärgade tyglapparna i kanten. Till dessa selar med sina stora ytor voro också de sammansatta mönstren större och rikare än de som förut beskrivits; de återfinnas bland de senare figurerna å planscherna 17, 18 och 19. För att visa sammansättningen av dessa mönster äro här bifogade detaljer av två selar, dels en från Vilhelmina (plansch 24 och fig. 1, plansch 25), dels en från Lycksele (fig. 2, plansch 25). Den förra av dessa selar är täckt av blått, den senare av rött vadmal. Vilhelminaselen är egendomlig därför, att de olika hörnen hava helt olika mönster. Formen på dessa selar synes av avbildningen å nästa sida. Till de kördon, som broderas med tenn, höra också halsremmarna, vid 2

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
2095 px
Höjd på bild
3168 px
Upplösning på bild
300 px/inch
Ursprunglig filstorlek
5.4 MB
Direktlänk till jpg
19a_000228/0020.jpg
Direktlänk till ocr
19a_000228/0020.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen