Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
19a_000228/0000

Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Upphov
Hampusson Huldt, H.
Utgivare
Schmidts boktryckeri
Datum
1920
Antal sidor
83
Samling
Böcker
19a_000228/0012
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 13 [13]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
19a_000228/0012

OCR

Plansch 7 visar en särdeles vacker skopa, nappekukse, från Sorsele socken, Grans lappby. Den kan naturligtvis också förses med inskärningar, bottnen med flätverk, den avsneddade delen mot kanten med ett kantmönster, vartill något av mönstren 1—18 å plansch 3 kunde användas, vilket mönster då också kunde gå uppefter skaftets sida. Å skaftets övre sida vore Skopa. mönstren 48—358 å plansch 2 vack- Skopa. ra, Men det vackraste av allt är likväl skopans egen form, och denna får icke undanskymmas genom alltför rik ornamentering. En annan form på skopa, också från Grans lappby i Sorsele socken, visar plansch 8, fig. 1—3. Den är ej så rikt, men dock smakfullt utsirad. Den bredvid stående fig. 4 är en hornplatta från övre sidan av skaftet på en skopa, visande dels flätverk, dels ett kantmönster (fig. 62 å plansch 2), sammansatt med fig. 64 å plansch 2. Båda dessa mönster hava samma en vacker utsirning på hornets vita yta. De föremål, som nu beskrivits, äro tillverkade av trä, om de ock stundom gjorts mera värdefulla, genom att en hornplatta inlagts å desamma. De utgöra endast några modeller, efter vilka många andra former sedan kunna utarbetas och vilka alla kunna siras med något eller några av de avritade mönstren. Det virke, som till dessa skopor användes, är dels "vridar” eller ”vrilar” (utväxter ovan jord) av nästan alla i fjälltrakterna förefintliga lövträd, dels också masur av björk, al och sälg. Vilket virke som än användes, skall ytan arbetas väl, så att den är riktigt slät, först med kniven, och sedan föremålet torkat, avslipas det ytterligare antingen med sandpapper eller med skavgräs, skäfte, varefter föremålet inkokas med linolja, då träets ådring vackert framkommer. Horn användes, såsom förut är nämnt, till förfärdigande av en del föremål, såsom skedar, knivskaft, käppknappar, nätnålar, örslevar, gjutformar, sländtrissor, tennspinnrockar m, m, Såväl ren- som älghorn användes, och man tager naturligtvis de vitaste delarna av hornet. För att bleka ämnet lägges det ner i en bäck på ett ställe, där solen så mycket som möjligt skiner på detsamma, Genom vattnets inverkan mjuknar också hornet. Skedar förfärdigas i en mängd olika former, men alla hava bladet bredast fram, där det är cirkelformigt avrundat. Skaftet är ganska kort och bredast upptill. Såväl blad som skaft siras, och skaftet prydes även Hornarbeten.

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
2085 px
Höjd på bild
3168 px
Upplösning på bild
300 px/inch
Ursprunglig filstorlek
5.34 MB
Direktlänk till jpg
19a_000228/0012.jpg
Direktlänk till ocr
19a_000228/0012.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen