gamla hågen för hemslöjd och bevara de från forna tider kvarlevande
vackra mönstren, Genom anordnande av tävlingar för lappallmogen skulle
man också verka för slöjdens återupptagande. Det har sedermera upp¬
dragits åt en kommitté, bestående av Fru Emma Andelius, Lantmätaren H.
Hampusson Huldt, Lappfogden D:r Erik Bergström och Artisten Folke
Hoving, att utarbeta en efter förhållandena lämpad mönsterbok för lapsk
hemslöjd. Alla teckningarna i boken äro gjorda av Artisten Hoving. En¬
ligt Kungl; Maj:ts Befallningshavandes förordnande har kommittén under
arbetets gång rådfört sig med Professor K. B. Wiklund, som biträtt med
råd och anvisningar.
Eftersom lapparna i vårt land äro spridda över ett så ofantligt stort
område, från det nordligaste Dalarna ända till längst upp i Norrbottens
lappmarker, är det tydligt, att deras mönster och ornament, liksom ock
formerna på somliga husgerådssaker och redskap under tidernas lopp måst
bli ganska olika i olika trakter. Det har också utvecklats ett mycket stort
antal olika ornament, och en fullständig mönsterbok, omfattande både Här¬
jedals-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottensmönster, skulle ha bli¬
vit alltför vidlyftig och kanske också innefattat alltför olika saker. Kom¬
mittén beslöt därför att begränsa sig till sådana föremål, som med största
sannolikhet kunde räknas vara av västerbottniskt ursprung. På det sättet
kunde visserligen en del föremål, som ej pläga förfärdigas eller utsiras i
Västerbottens lappmarker (t. ex. tändsticksfodral, pipfodral och knivslidor),
icke komma med i boken, men denna kunde samtidigt få en mera enhetlig
karaktär än vad kanske eljest blivit fallet. Det föll dessutom av sig självt,
att mönsterboken till hela sin läggning borde bli av undervisande art för
att på bästa sätt kunna fylla sitt ändamål.
Vid utarbetandet av mönsterboken ha sålunda icke bara de olika mön¬
ster, som finnas på de utvalda föremålen, blivit avritade, utan man har
också försökt att leta ut själva de grundelement, av vilka mönstren
bestå, och visa fram, på vilka olika sätt dessa grundelement sam¬
manfogas med varandra till allt större och rikare mönster. På
detta sätt har man åstadkommit en följd av tabeller, som man hoppas
kunna bli till nytta för slöjdaren. Med deras hjälp kan han så små¬
ningom utveckla sin färdighet, börja med de enklaste elementen och gå
till allt svårare och svårare. Särskilt bör han försöka sig på sådana ele¬
ment, som han själv tycker vara både tilltalande och riktigt äkta lapska.
Det kommer nog inte heller att dröja länge, förrän han börjar kunna sam¬
mansätta mönster på egen hand. Men då gäller det att ha gott öga
och god smak, så att man icke fogar elementen till varandra på oriktigt
sätt eller sätter tillsammans element, som icke passa ihop med varandra.
För att utbilda sin smak och sitt öga bör man då först och främst flitigt