Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
19a_000228/0000

Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Upphov
Hampusson Huldt, H.
Utgivare
Schmidts boktryckeri
Datum
1920
Antal sidor
83
Samling
Böcker
19a_000228/0009
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 10 [10]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
19a_000228/0009

OCR

NÖNSTERBOR FÖR KA PSKOHEMSÖJD gamla hågen för hemslöjd och bevara de från forna tider kvarlevande vackra mönstren, Genom anordnande av tävlingar för lappallmogen skulle man också verka för slöjdens återupptagande. Det har sedermera uppdragits åt en kommitté, bestående av Fru Emma Andelius, Lantmätaren H. Hampusson Huldt, Lappfogden D:r Erik Bergström och Artisten Folke Hoving, att utarbeta en efter förhållandena lämpad mönsterbok för lapsk hemslöjd. Alla teckningarna i boken äro gjorda av Artisten Hoving. Enligt Kungl; Maj:ts Befallningshavandes förordnande har kommittén under arbetets gång rådfört sig med Professor K. B. Wiklund, som biträtt med råd och anvisningar. Eftersom lapparna i vårt land äro spridda över ett så ofantligt stort område, från det nordligaste Dalarna ända till längst upp i Norrbottens lappmarker, är det tydligt, att deras mönster och ornament, liksom ock formerna på somliga husgerådssaker och redskap under tidernas lopp måst bli ganska olika i olika trakter. Det har också utvecklats ett mycket stort antal olika ornament, och en fullständig mönsterbok, omfattande både Härjedals-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottensmönster, skulle ha blivit alltför vidlyftig och kanske också innefattat alltför olika saker. Kommittén beslöt därför att begränsa sig till sådana föremål, som med största sannolikhet kunde räknas vara av västerbottniskt ursprung. På det sättet kunde visserligen en del föremål, som ej pläga förfärdigas eller utsiras i Västerbottens lappmarker (t. ex. tändsticksfodral, pipfodral och knivslidor), icke komma med i boken, men denna kunde samtidigt få en mera enhetlig karaktär än vad kanske eljest blivit fallet. Det föll dessutom av sig självt, att mönsterboken till hela sin läggning borde bli av undervisande art för att på bästa sätt kunna fylla sitt ändamål. Vid utarbetandet av mönsterboken ha sålunda icke bara de olika mönster, som finnas på de utvalda föremålen, blivit avritade, utan man har också försökt att leta ut själva de grundelement, av vilka mönstren bestå, och visa fram, på vilka olika sätt dessa grundelement sammanfogas med varandra till allt större och rikare mönster. På detta sätt har man åstadkommit en följd av tabeller, som man hoppas kunna bli till nytta för slöjdaren. Med deras hjälp kan han så småningom utveckla sin färdighet, börja med de enklaste elementen och gå till allt svårare och svårare. Särskilt bör han försöka sig på sådana element, som han själv tycker vara både tilltalande och riktigt äkta lapska. Det kommer nog inte heller att dröja länge, förrän han börjar kunna sammansätta mönster på egen hand. Men då gäller det att ha gott öga och god smak, så att man icke fogar elementen till varandra på oriktigt sätt eller sätter tillsammans element, som icke passa ihop med varandra. För att utbilda sin smak och sitt öga bör man då först och främst flitigt

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
2091 px
Höjd på bild
3165 px
Upplösning på bild
300 px/inch
Ursprunglig filstorlek
5.41 MB
Direktlänk till jpg
19a_000228/0009.jpg
Direktlänk till ocr
19a_000228/0009.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen