Sida 41 [41]
258 AT :
kg. hö, 2 kg. torrt grönfoder, 3 */2 kg. halm och agnar samt intill 0.s
kg. blandadt kraftfoder (jordnöt, solros, hvetekli). 1907 års medel—
mjölkning för 11 djur 2,563,2 kg., med 4,2s %/o medelfetthalt, 100 foder—
enheter gafvo 9,1s kg. smör; frågas må: huru många högtförädlade
raser gifva liknande resultat. Fjällboskapens i Jämtland förädling på—
börjades egentligen först samtidigt med nötboskapspremieringarnes in—
förande, eller 1887. Den särskildt för sin höga fetthalt berömda Matts—
sonska besättningen lämnar årligen afvelstjurar till skilda delar af Norr—
land. Vid auktion & afvelstjurar i Ostersund denna sommar betingade
en af Mattssons ungtjurar ett pris af 1,110 kronor. Egendomligt for
jordbruksdriften hos Mattsson är, att han bär en panisk förskräckelse
för rofodling, såsom alltför besvärlig.
N. 0. Olssons i Rösta åkerareal utgör 23 tunnl.; cirkulationen är
vårsäd, råg, rotfrukter, korn, 4 ä 6 års vall. Å Rösta födas 11 kor, :
tjur, 12 ungdjar, 4 hästar. Vinterfodring: 10 å 12 kg. rofvor, 3 å 4
kg., hö, 3 å 4 kg. torrt grönfoder, 2 kg. halm, 0,5—1,s kg. blandadt
kraftfoder, bestående af */s jordnöt, !/3 solros och hvetekli, samt till
högstmjölkande djur 0,3 linfrökakor. — Medelmjölkningen för 1907: 3,058
kg., med 3,9 */o medelfetthalt. Samtliga djur å Rösta hafva en utprig—
lad mjölktyp, hos några gränsande till svaghet.
P. 0. Olssons i Trollsås hemman har 55 tunnl. odlad jord, däraf
hälften godartad myra. Cirkulationen å myrjorden: 1 år grönfoder,
5 års vall, som årligen öfvergödslas med kalifosfat, en skötsel af val—.
lar, som jämte öfverharfning i Jämtland vinner allt större insteg. Fast—
landscirkulationen: blandsäd å vallbrott, grönfoder (gödsladt), råg, po—
tatis, rofvor (gödslade), korn, 4 års vall. Å Trollsås födas 19 mjölkkor,
1 å 2 tjurar, 18 ungdjur, 4 hästar. Vinterfodring 10 å 15 kg. rofvor,
9 kg. stråfoder, däraf 4 å 5 kg. hö, 0,2 kg. pr liter mjölk blandadt
kraftfoder (solros och jordnöt). Ett framstående afvelsdjur i Trollsås—
besättningen har varit Calle Glader II, fallen efter A. Mattssons Calle:
Glader I, hvilken lämnat afkomlingar både högmjölkande och med hög
fetthalt. Efter Calle Glader II äro ej mindre än 12 afkomlingar in—
förda till Västerbotten.
Nils Nilsson i Tullus foder p& 80 tunnl. åker 28 mjölkkor, tjur
och 16 ungdjur. — ”Tullusstammen är en af Jämtlands mest förädlade
och högmjölkande. Tullusdjuren utmärka sig för stora, fylliga krop—
par och äro till skillnad från andra afvelscentrumgårdars boskap röd—
tecknade; öfriga äro, som bekant, svarttecknade.
Nils Olsson d. y. i Valne föder på 60 tunnl. odlad jord 32 mjölk—
kor, 1 tjur, 10 ungdjur, 4 hästar. Vinterfodring: 4 kg. hö, 24/& kg.
halm, 2 kg. gronfoder, 6 kg. rofvor, Os kg. blandadt kraftfoder pr
kg. mjolk öfver 10 (!/» jordnöt, ?/+ raps, */« solros). Nils Olsson torde
vid nu påbörjad, ny afvelscentrumtäflan ingå med sin besättning som
afvelscentrum, jimn och mjölkrik som den är.
Besöken vid dessa Jämtlands förnämsta jordbruk äro enligt min
mening af största vikt för Västerbottens resestipendiater, ty där hafva
de att hämta lirdomar direkt tillämpliga på egna förhållanden, både
hvad angår jordbruk och boskapsskötsel. i