för att "more" oss i "Kongens by", en fird som vi ej fingo anledning
att ångra, då den danska hufvudstaden för Ultima Thules söner hade
mycket sevärdt att bjuda på.
Den 6 Juli besökte vi förr omskrifna småbruk vid Stäfvie.
Den 7 Juli upptog vår resplan Svalöfs gård och Utsädesförenin—
gens försöks— och förädlingsfält.
Att Svalöfs gård med sina storartade svinstallar och sin kreaturs—
besättning af högt förädlad låglandsboskap skulle väcka vår beundran
är ju helt naturligt, helst som svinbesättningen vid Svalof lamnat vart
län värdefulla afvelsdjur af sin stora hvita engelska svinras.
Hvad vid Utsädesföreningens försöksfält väckte vår största upp—
märksamhet var den gråärt, som under nummer 0351 sedan flere år
varit föremål för förädling och försök och visat sig till foder betydligt
mer gifvande än peluschker samt så tidigt mognande, att den bör
kunna mogna rätt långt i norr och sålunda i framtiden gifva oss ett
betydligt billigare baljväxtutsäde än peluschker.
Under järnvägsresan från Malmö till Svalöt sammanträffade vi
med en Godsägare Nils Wihlborg å Brinkagården invid Svalöf, hvilken
mycket välvilligt inbjöd oss att bese sin gård, en inbjudan som vi ej
läto oss sägas två gånger. Vårt besök vid Brinkagården hade vi ej
heller anledning att ångra, då vi därstädes dels rönte ett det allra gäst—
friaste mottagande, dels hade tillfälle att bese en synnerligen noggrannt
skött större skånsk herrgård. Besöket vid Brinkagården komma vi
nog att sent glömma.
Den 8 Juli besökte vi Eslöfsutställningen, och var dess storarta—
de utställning af låglandsboskap för oss det mest tilldragande, hvarvid
jag naturligtvis ej försummade tillfället att för stipendiaterna framhålla
nodvindigheten af och grunderna för en planmässig förädling utaf
äfven vår mjölkboskap.
Från Eslöf vände vi åter mot norr, med Centralanstaltens expe—
rimentalfält invid Stockholm som närmaste mål. Besöket därstädes den
9 Juli erbjöd ju mycket af intresse, särskildt den anvisning Direktör
Rhodin, jordbruksförsökens mångårige och erfarne ledare, gaf oss på
för Norrland möjligen lämpliga kulturväxter. S¥ antecknade vi af po—
tatissorter Evergood och Harbinger, af vallbaljväxter Ostasiatisk gullu—
zern, af ärter till mognad Marked och Dippes majirt, af grönfoderbalj—
vaxter Rättviks gråärt.
De ställen i Jämtland, som vår resplan upptog, voro de kända
afvelscentrumgårdarne för fjällboskap hos Ante Mattsson i Marieby,
N. 0. Olsson i Rösta, P. 0. Olsson i Trollsås och Nils Nilsson i Tul—
lus samt Nils Olsson d. y. i Valne välskötta gård.
Ante Mattssons i Marieby gård utgöres af 65 tunnl. odlad jord,
kalkrik i öfrigt och, liksom stor del af jorden omkring Storsjön, hvi—
lande på kalkgrund. Största delen skötes i fodercirkulation med 1 år
gronfoder och 4—Arig vall. En mindre del. 7 tunnl., skötes för spann—
målsproduktion med grönfoder, råg och ärter, korn, potatis. Kreaturs—
besättningen består af 16 mjölkkor, tjur, 16 ungdjur, af hvilka större
delen uppfödas till afsalu, och 3 hästar. Vinterfodringen utgöres at 4