Sida 30 [30]
OCR
es BR växter (44—70 dagar) och hafre (59—77 dagar efter sadden). Däraf kan man sluta sig till, att tidigaste grönfoder kan erhållas af hvitsenap och råg, medeltidigt af korn och vissa tidiga baljväxtslag, senare af hafre och sena baljväxtsorter; att Carters first Crop gått åtskilligt fortare än Jämtlands gråärt och har likväl lämnat i det närmaste lika god skörd som denna. Den förra torde sålunda vara ännu lämpligare till odling för kärnskörd i vara trakter in Jämtlandsärten; att Visterbottenskornet är tidigast. af alla hir sidda kornsorter (15 dagar tidigare in primuskornet); att mesdag— och mosshafre äro fullt lika tidiga som finsk hafre, men att däremot en som i fjol såldes i Umeå genom en Malmö— firma under namn af "Champion svart plymhafre® och uppgafs vara t. o. m. tidigare än mesdaghafren, gått 8 dagar senare in äkta mesdag (champion). Beträffande afkastningen finna vi: att de rön, som gjorts i de speciella baljväxtförsöken här besan— nas, nämligen att Jämtlands gråärt och hästbönor ej kunna mäta sig i afkastning med t. ex. soloärt och sandärt; —att korn ej i ensamt bestånd bör odlas till grönfoder, då det ger betydligt mindre utbyte än hafre och de ägghviterika baljväxterna. I medeltal hafva hir odlade baljväxter (11 sorter) gifvit 24,100 kg. färsk massa pr har. korn ........ ( 5 9 0 00 99 16,580 % » 9> 9> 99 (10 9 ) $s 26,150 99 » 99 22 99 vårråg..... (2 % ) » — 16,380 .. a rofvor ...... (4 y o%& — & — & » (däraf 17,050 kg. blast och 24,430 rötter) pr har. Hvad särskildt rofvorna angår, må här framhållas, att skörden utfallit skäligen klent, beroende hufvudsakligen på att sådden blef för sent verkställd. Sådda 14 dagar å 3 veckor tidigare, hade rofvorna på samma fält sannolikt gifvit dubbelt så stor afkastning i rötter som nu.
