OCR
—P 9R Finsk Ligowo Hvitling —Tartar King Medeltal 100 10L 105 97 Sammanställes nu dessa siffror for Serien A samt ofvan angifna för serien B med resultatet af 1905 års försök, kommer man till föl— jande skördemedeltal för de båda åren: Finsk Ligowo Hvitling Mesdag Moss Jämförelsetal för gronfoder— ; 100 104 106 03 94 afkastning [ Sålunda skulle ligowohafren och i ännu högre grad hvitlinghaf— ren öfverträffa den finska ifråga om gronfoder— eller halmafkastning. Och torde denna sats kunna fastslås såsom resultat af de båda årens försök. Däremot lämnar såväl mesdag— som mosshafren afgjordt mindre halm in den finska, och böra dessa förstnämnda sorter i regel ej an— vändas, när man Asyftar gronfoderskiord. Dessa sorters stora betydelse ligger däremot i deras tidighet och deras jämförelsevis goda kärn— afkastning, högre än den finska hafrens, såsom af föregående försök framgått —. De nämnda sorterna ha sålunda enligt årets iakttagelser gått i vippa i medeltal: 3 å 4 dagar tidigare än Finsk hafre, 6 å 7 = ,, a » Ligowo hafre. For Hvitling— och Tartar King—hafren synes vippgingen stiilla sig ännu 6 å 8 dagar senare än for Ligowohafren. IV. Sortförsök med baljväxter. Fem sådana försök hafva anordnats och föreligga uppgifter från fyra af dessa. De i försöken ingående baljväxterna ha varit: Svalöfs soloärt, » sandärt (peluschker), Glertöärt, Jämtlands gråärt, Skotsk sötvicker, Småfröiga hästbönor (Svalöls). Jämte ärterna och vickern har såtts något hafre och jämte häst— pönorna något sandärter och vicker, Hvarje sort har fördelats på 2 parceller om hvardera 50 kvm. — Utsädesmängderna ha varit 250 å 200 kg. ärter, 180 kg. sötvicker jämte 70 kg. hvit plymhafre pr har; 200 kg. hästbönor + 50 kg. vicker + 70 kg. sandärter pr har. Baljväxterna ha på samtliga försöksfält afbärgats som grönfoder och uppvägts otorkade. I medeltal för de 4 försöken ha följande skördar erhållits: Soloärt............ 30,280 kg. färskt grönfoder pr har. GHlenöärt ........ 29,450 ,, 45 43 e