Finsk Ligowo Hvitling —Tartar King
Medeltal 100 10L 105 97
Sammanställes nu dessa siffror for Serien A samt ofvan angifna
för serien B med resultatet af 1905 års försök, kommer man till föl—
jande skördemedeltal för de båda åren:
Finsk Ligowo Hvitling Mesdag Moss
Jämförelsetal
för gronfoder— ; 100 104 106 03 94
afkastning [
Sålunda skulle ligowohafren och i ännu högre grad hvitlinghaf—
ren öfverträffa den finska ifråga om gronfoder— eller halmafkastning.
Och torde denna sats kunna fastslås såsom resultat af de båda årens
försök. Däremot lämnar såväl mesdag— som mosshafren afgjordt mindre
halm in den finska, och böra dessa förstnämnda sorter i regel ej an—
vändas, när man Asyftar gronfoderskiord. Dessa sorters stora betydelse
ligger däremot i deras tidighet och deras jämförelsevis goda kärn—
afkastning, högre än den finska hafrens, såsom af föregående försök
framgått —. De nämnda sorterna ha sålunda enligt årets iakttagelser
gått i vippa i medeltal:
3 å 4 dagar tidigare än Finsk hafre,
6 å 7 = ,, a » Ligowo hafre.
For Hvitling— och Tartar King—hafren synes vippgingen stiilla sig
ännu 6 å 8 dagar senare än for Ligowohafren.
IV. Sortförsök med baljväxter.
Fem sådana försök hafva anordnats och föreligga uppgifter från
fyra af dessa.
De i försöken ingående baljväxterna ha varit:
Svalöfs soloärt,
» sandärt (peluschker),
Glertöärt,
Jämtlands gråärt,
Skotsk sötvicker,
Småfröiga hästbönor (Svalöls).
Jämte ärterna och vickern har såtts något hafre och jämte häst—
pönorna något sandärter och vicker,
Hvarje sort har fördelats på 2 parceller om hvardera 50 kvm. —
Utsädesmängderna ha varit 250 å 200 kg. ärter, 180 kg. sötvicker
jämte 70 kg. hvit plymhafre pr har; 200 kg. hästbönor + 50 kg.
vicker + 70 kg. sandärter pr har.
Baljväxterna ha på samtliga försöksfält afbärgats som grönfoder
och uppvägts otorkade.
I medeltal för de 4 försöken ha följande skördar erhållits:
Soloärt............ 30,280 kg. färskt grönfoder pr har.
GHlenöärt ........ 29,450 ,, 45 43 e