Sida 304 [304]
OCR
296 Siale-Sfattens fôrſte Del / hwad menuiſtian i ciden ſadi hanwver/ thet ſtal hon vpGal. 6: 7-Mffára i ewighet; pá hwüilket rumträd faller / ther biifs Pred,11: 3-wer thet liggiandes ; thenſom dôr i ſina ſonder / dfwer —— honom blifwer Guds wrede ewinnerligen/ han blif4 wer i ſatans wäld exwoinnerligen/ hanmäſte brinna och kan icke brinna vt ewinunerligenz tà ſkal thet heta: Sâ my>et hanſighafwer herliga hâllet/ (ſä moet han hafwer tyckt om 11g/ á ſtor luſt och glädie han haft i ſina ſynder ) och i wslluſi warit | ſàmy>et (tencter Vppenb. Honom p1n0 0ch grät. gf 82 6. 25. Ser nu/ mine brôder o< ſoſtrar! thentmed (nd beheftade Siälens beklageliga rilſtând pá en âng: Hon ár Gudsé ficndſká/ och en ſtyggelſe fôr hans elga ògon/ englarnas wämjelſe - dieflarnas wán / ds kia och glädie/ Guds korckias ſkamfle> o< etterbôld / - vtſluten ifrän the heligas delachtighet/ beröfwad alla _fhe nädegäfwor och friheter / ſom Guds barnäga; hon ár ſkemd wid ſin ſtôrſta heder/ fattig wid all ſinrikedom/ ſtygg wid alt ſitt prál ; hon är jordene enbdrda/ och al‘Tom creaturomen ſorg; ehwareſt hon gär och ſtär / är hon med helwetis ftendar kringhwerfd; hon är fattig / Luth, in hetena och föôrbannelſen i ſig ſáſomwatn; förbaunad är Gal.1. hennes ingäng och vthgäng; hennes bônochGudstienſt Tom: IV. ây ſynds hon ârett letwandes dôdt as/ och en rett hel Jen. lat, f, ipetisbrand/ hon lefwer idódenom / och ár dôd wid ſin 13, hta lefnad; ſâ at wär ſtore lärare ſáger förthenſkull wäl! Thet ordet ſynd författar vti ſig Guds wrede o< hela ſatans rike // och ár ett faſeligare ting/ ân manvtAnſhelw. tglg fan. Och en annan bedyrade/ at omhan päthen _3Þ, Cor- eng ſidanhade helwetisôpna gap/ men pá then andra nel.a Lap. o nden/ ochblefive twungen til at vtwälja etthera | prag wille han hellre waraihelwetet forvtan ſynd/ än iow
