OCR
214 Siâlé-Skattehs förſte Del / Jon. 12 — EL 592 13, 9D / och wittnar eller ſcoararemot henne; hon blúf Pl. 51:3. 11, Wel È Guds bok vpteknad/ och ifôrſeglada knippert Job. 14:17, ſammánfattad och fôrwarad. Thetta läſer oh hôrer mängen menniſtia/ o betencker i>e/ hwadthet pà ſg hafwoer. Säſom thet är fatt med lekamliga ſulder/ at the ſtiga hôgſt innan man thet menar; ſä gâr thet med ſynden. Mängen menniſkia tyker wäl wara/ at hon pá ett ſtelle hafwer credit / och vpbár altſtadigt / men frâgar icke efter/ huru ſtor hennes räkning är / til theß han legges fram fdr hennes ôgon / ſàathon häpnar/och ſäger: Thet hade jag intet ment. Altſà gâr thet o> med the ogudachtiga/ the lâta thet altſiadigt gä lôſt pà Guds nâd och harmhertighet | och ſynda alt framaent/ icke imenande | at the hos then rettferdiga och helga Guden ſola aôra ſà ſtor och ſwär räkning. Tro fritt/ min menniſtia/ at tu i>e gôr thet ringaſte ſom ondt áâr/ och intet fâfengt ord talar / ja / ingen ſyndigtancka hafwer / ſom icke vpteknas i Guds regiſter / och thervti icke fórr vtplanas/ ân nârtu med hiextelig änger itrone beder om förlätelſe. Altid/ echwareſt wi o>k âre/ âren hand tilſtádeé/ ſom vptecknar wära ſynder: ſkulle máängen fä ſe henne/ ſom Belſazer, ſá ſfullehan icke mindre än han / fôrwandla ſitt anſichte / förſtreckias / Dan. 5: 5. bdwva o< darra/ fôrnemligaſt / om han funde láſa hennes ſtrift / och weta ſina ôfwerträdelſers tal. Säſom thet nu âr ett ſtort âlende/ at wara mycket gelds bunden / ſâ âr thet ju my>et älendigare at wara ofwers hopad med ſyndaſkulder / och ſä diupt i Guds regiſter: F. 19, Menniſkians ſamwet mà jag med rettotalla Guds Genſkrifware. Ty ſäſom ſynden blifwer vpſkrefz wecii himmelen / altſä ock i menniſtians hierta. Hon mcnar thet i>ke/ doch lärer förfarenheten/ at ſamwetet. x ofta ſâſom thet brefwet / hwilket förehölts M ¿ ô Ataris Y AME TRE Ma E daD SE i AC al AAR LEN A AE