Sida 40 [40]
16 Siale- Skattens förſte Del?
keri/ och then alt fôr kloka kära werlden hafwer wál
annat at gôra/ ân mo>et bro ſig om ſädana ſaalbader
och orimligheter.
9. 23. Theßa tiders ſtuderande o< närwarande
werlds lärdom hafwer wäl ſtigit hôgt | doch hafwer
minſtie delen härwid ſitt afſeende pà ſtälen / hennes hel¬
gelſe / vplyſning/ fdrening med Gud och vppehällande
til thet ewiga lifwvet; thet mäſta ſtanar t ett lôſt tal fôr¬
vtan kraft] och i ett ſen fôrvtan warelſe. Werldenes
lárdom âr lif mânans lius / ſom hafwer wäl ett ſten /
men ingen heta. J mänga hôga och nedriga ſcholar
vnderwiſar man icke vngdomen rätteligen/ hwad fôr
ett dort flenodium ſiälen är/ och huru man fram fôr
all ting inâſte fara efter at hon blifwer i godt behâll.
Jämwál the / ſom med tiden wilja blifwa ſtäleherdar /
lefiva ofta à wid ſcholarna/ at man mâſte twifla / om
the weta och tro / at then odôdeliga ſiálen / efter ſin ſtil¬
nad ifrän kroppeu/ mäſte framkomma fòór Guds Dom¬
ſtol/ och fá ſin dom. Theſom nu hafwa ſatt ſina Py
ſiälar / genom à mänge herſtande ſynder/ ifarlighet /
och brändt ten i ſitt ſamwet / hwad nit om andras
ſiälar âr af them til at forwänta ?
9. 24. Doch uár kan jag eN Bana öfiver the¬
ßa ytterſta tiders ſtora wärdsldshet och ſäkerhet / then
man föórmáârker i the ting/ ſom then edla ſiälen angä?
Gud mtiſtunde [8 dfwer oß/ och gifwe oß icke thenna
werldenes anda/ vtan ſin Helga Anda/ at wi weta
kunna (och tilbörligen beſinna/ ) hwad oß (för ett ádelt
1 Cor, 2: Flenodium # wär fiäl) af Gudi gifwit är ! Men j / i
12, Chriſteliga hiertan/ hafwer ingen delachtighet med
werldenes E Mae, vtan i all ting och ôfroerall
ting farer therefter / at j mägen vndſiättia edra ſiálar /
och fà them til himmelen. Jag mà med godt foglám=
i LLE RG