Sida 30 [30]
OCR
ê | Sile: Sfkattens förſte Del / hôg-heliga ámbete folleſt/ ſà inycket i thenna ſivaghe ten mnöôjeligit är/ och betyga min hierteliga âſtundan at behâlſa edra ſiâlar/ ſá hafwer jag i min GUds Namn ſatt mig fóre at hálla Siale-Predifningar/ och i thenx i förſtone/ ſáſom til en förberedelſe/ handla om then menniſtliga ſtälens hôga Adel och Wärdighet / ſedan om hennes beklageliga ſyndafall och theraf härflytande förderfliga elinde/ widare om hennes vprättelſe och förnyelſe genom Chriſtum JEſum/ om hennes kors/ lidande oh anfächtnuingar / o< änteligen oux hennes ſaliga af\fed vtur then dôdeliga froppen/ tatog i hims inmelen / och then ewiga ſalighetens ätniutande / och thet efter then fôrmägo/ ſom Gud gifwandes warder. Wi wilje med GUds biſtänd hârvti författa hela Chriftensdomen / och hwad ſom dr en andächtig ſiäl nôdigt at betrachta oh weta til thet ewiga lifwets ernäende 5 men bedie Gud af hiertat/ at han/ ſom gifwit wiljan{ wille icke neka oß fullbordan/ fòr JEſ4 Chrifti ſull { Amen, Fefhandlingen. | ÿ. 9. 338/19 JPTt barn blifwer mängen gäng af ſina rika för SS ldrar pà thet fägerſta beprydt/ och pà ſin hals förſcdt med et ſuod full af Œodeæpenningar; men emedan thet âr eté barn/wet thet icke at ſkatta ſin prydyad/ lâter wäl uarra honom ifrân ſig af bedráägelige mennie ſtior fôr ett áple / eller nâgon annan ringa gâfwo/ eller lâägger thet ſig aldeles i orenligheten thermed. Sä hafs wer thet/thy wärr ! gätt med menniſkiorna ifränAdam alt hit intil, Gud hade pà thet herligaſte beprodt the förſta menniſkiorua/ och iklâdt them med he we o< rättferdighet; han hade hängt pä them ſitt beläte / oc förſedt them med ſtor herlighet: men the hafwa 4 lg
