Vit Siälenes Wärdighek. ; ¿
fände han/ at nâgot tungt föll honom pä ‘hufwudet Baron.
och axlarna / och tá han nâgra gänger ined handen ha- Tom. 7.
de tagit therefter/ och likwváäl intet kunnat blifwa warſe/ Annal. ad
ſom honom thetta beſwäret tilſtondade/ fände han ſtrax Ann. 522
therpá en ganſta liuflig o< behagelig lucht / och beſinz
nade/ at thetta inäſte betoda then wärdigheten / och
therjäinte then bôrdan/ ſo Biſtops-ämbetet ‘och ſtäz
ſarnas ſôßel med ſig hade. Jag wet/ at thet hafwer
hándt en Predikant/ ſom ännu lefwer / tà han för
wigdes til thet heliga OO och ſedan/ tà
han genom en ofôrmodad Gudomelig fallelſe blef êals
lad til en annan ort / at bâgge gäugerna öfwerföll hoz
uom en ryſning/ likgſom ett kalt watu-ätmnbar hade blif¬
wit gutit ifrän hufwudet äuda vtfôre öfwer hela krop¬
pen/ſá at han jemwál-/ i betänkiande af thet hôg-heliga
och ſwäâra ämbetet | ſom honom päbördades / och lika¬
ſom föll honom pà halſen / ike kunde hâlla ſig ifrän ts
xav / och ſtalf i hela ſin kroppy. Sá hafwer tá predifos
ämbetet/ hwartil then fäkunnige vngdomen/ merendels
i lôttsligit afſeende | à mycket haſtar / icke luſt med fig/
vtan bôrdo / icke ähro / vtan beſwär / icke lôje/ vtan
wakande. Man mätte wäl ſäja om Preſte-kappan thek
ſom en Konung ſade om ſin Kongliga hufwoudbonad :
Oin mängen wiſte/ hwad för bekgmmer/ môòda oh 1,
anſivar der vti ſitter / ſà ſkulle han icke taga vphun =
vtaf maxken. R
g. 4. Men om Prediko-ämbetet hafwer nägonſin
is beſwär och ſtor môdo med ſig/ à hafwer thet be¬
ynnerligen i thefſa ytterſta faſeliga tider / tà werldenes 1.Tim421
ondſta ár ſá ſtor / fórargelſen ſà margfaldig/ och fórhin¬
dren ſä mänge/at en trogen Siáleherde näppeligen mer
wet / huru han ſal ſtálla ſitt ſamwet tilfrids, och giôra
ſitt ambete fylleſt. AOL och ogudachtigheten E
MO #S* ter