OCR Output

PIETISMEN I DEN SVENSKA KYRKAN 63

genom länsmäns och fjärdingsmäns försorg göras en stock utanför
kyrkodörren. I öfrigt kompletterades 1686 års kyrkolag under de
närmaste decennierna med en rad nya bestämmelser till fromma för
en strängare kyrkotukt och sabbatshelgd m. m. I mål, som icke
voro i lagen belagda med straff och icke behöfde refereras till världs¬
lig domstol, erhöll prästerskapet 1714 rätt att själft disponera öfver
stockstraffet.!

Så hade den svenska 1600-talsortodoxiens allvarliga och stränga
kraf icke blott på en rätt kunskap, utan ock på ett rättskaffens lef¬
verne, ett kristligt lif, och ofrivilligt erinra vi oss härvid den holländ¬
ska praecisismen i dess äldsta skede. Det råder heller intet tvifvel
därom, att den stränga svenska 1600-talsortodoxien uträttat ett
verkligt jättearbete för skapande af kristlig kunskap och kristlig sed,
kyrklig ordning och tradition.

I det stora hela befann sig den skisserade kyrkoutvecklingen
med dess stränga tukt och straff i samklang med det allmänna
betraktelsesättet och svarade den mot kulturens och själsodlingens .
allmänna ståndpunkt. Försvarligt var det i en tid, som saknade så
godt som hvarje slags skolundervisning för folket, att tvinga till
kyrkobesök och katekesförhör. Det var egentligen blott en dåtida
motsvarighet till vår tids obligatoriska skolgång. Befogade voro
ock de stränga straffen i en tid, då det ännu, särdeles i stadskyrkorna,
var vanligt att ordentligen slåss om de främsta platserna? och Små¬
lands bönder ännu 16/73 medförde sina bössor till kyrkan och i gästa¬
bud ej sällan gingo med svärd vid sidan.? Ännu 1686 måste ett
kungl. plakat stadga lifsstraff för blottande af värja och utdelande
af hugg och slag, och dryga böter för träta och kif i kyrka.

Men så berättigadt detta system än till en tid kunde vara, lika
otillfredsställande måste det bli i längden. Med allt sitt allvar och
all sin stränghet är dock den svenska 1600-talskyrkans kristendom
en lagreligion, vördnadsvärd och respektabel, ståtlig och impone¬
rande genom sin kraft, men likvisst en lagens och ett tvångets reli¬
gion, som omöjligen kunde tränga till djupet och bli en inre makt i
Iifvet.; När tvånget ju längre dess mer sattes i system, blef. det

! Kgl. Senatens bref till hofrätterna härom den 25/, 1714. NTA TSEIOGG

? Set. ex. SYLVANDER, Kalmar stads byggnadshistoria etce., II: II,s. 588 ff.

? ANNERSTEDT, Om samhällsklasser och lefnadssätt under första hälften af
1600-talet, s. 54.

+ Högst betydelsefullt blef det, att Mose lag, tack vare den kyrkliga åskåd¬
ningens makt, genom Karl IX:s stadfästelse 1608 af landslagen upptogs i¬
svensk strafflag. Vid vissa brott såsom »meenedh, Gudz lastande, swärjande,