Sida 101 [101]
OCR
PIETISMEN I DEN SVENSKA KYRKAN 63 genom länsmäns och fjärdingsmäns försorg göras en stock utanför kyrkodörren. I öfrigt kompletterades 1686 års kyrkolag under de närmaste decennierna med en rad nya bestämmelser till fromma för en strängare kyrkotukt och sabbatshelgd m. m. I mål, som icke voro i lagen belagda med straff och icke behöfde refereras till världslig domstol, erhöll prästerskapet 1714 rätt att själft disponera öfver stockstraffet.! Så hade den svenska 1600-talsortodoxiens allvarliga och stränga kraf icke blott på en rätt kunskap, utan ock på ett rättskaffens lefverne, ett kristligt lif, och ofrivilligt erinra vi oss härvid den holländska praecisismen i dess äldsta skede. Det råder heller intet tvifvel därom, att den stränga svenska 1600-talsortodoxien uträttat ett verkligt jättearbete för skapande af kristlig kunskap och kristlig sed, kyrklig ordning och tradition. I det stora hela befann sig den skisserade kyrkoutvecklingen med dess stränga tukt och straff i samklang med det allmänna betraktelsesättet och svarade den mot kulturens och själsodlingens . allmänna ståndpunkt. Försvarligt var det i en tid, som saknade så godt som hvarje slags skolundervisning för folket, att tvinga till kyrkobesök och katekesförhör. Det var egentligen blott en dåtida motsvarighet till vår tids obligatoriska skolgång. Befogade voro ock de stränga straffen i en tid, då det ännu, särdeles i stadskyrkorna, var vanligt att ordentligen slåss om de främsta platserna? och Smålands bönder ännu 16/73 medförde sina bössor till kyrkan och i gästabud ej sällan gingo med svärd vid sidan.? Ännu 1686 måste ett kungl. plakat stadga lifsstraff för blottande af värja och utdelande af hugg och slag, och dryga böter för träta och kif i kyrka. Men så berättigadt detta system än till en tid kunde vara, lika otillfredsställande måste det bli i längden. Med allt sitt allvar och all sin stränghet är dock den svenska 1600-talskyrkans kristendom en lagreligion, vördnadsvärd och respektabel, ståtlig och imponerande genom sin kraft, men likvisst en lagens och ett tvångets religion, som omöjligen kunde tränga till djupet och bli en inre makt i Iifvet.; När tvånget ju längre dess mer sattes i system, blef. det ! Kgl. Senatens bref till hofrätterna härom den 25/, 1714. NTA TSEIOGG ? Set. ex. SYLVANDER, Kalmar stads byggnadshistoria etce., II: II,s. 588 ff. ? ANNERSTEDT, Om samhällsklasser och lefnadssätt under första hälften af 1600-talet, s. 54. + Högst betydelsefullt blef det, att Mose lag, tack vare den kyrkliga åskådningens makt, genom Karl IX:s stadfästelse 1608 af landslagen upptogs isvensk strafflag. Vid vissa brott såsom »meenedh, Gudz lastande, swärjande,
