OCR Output

60 E. LINDERHOLM

genom biskopen leder skolans utveckling, så blifva ock skolans
främsta män biskopens förnämsta medhjälpare i stiftsstyrelsen. Så
skapas ett starkt samband mellan kyrka och kultur i det svenska
samhället.! För folkets religiösa undervisning utfördes ett betydande
arbete? icke blott genom predikan utan ock genom predikoförhör,
katekisationer och katekesförhör. Medan t. ex. i Sachsen katekisa¬
tionerna kommo ur bruk och Spener förlöjligades som »skolmästare »,
när han själf i Dresden började hålla katekisationer, hade hos oss
kyrkans störste män, och främst Paulinus, icke tröttnat att med alla
till buds stående medel främja denna för tiden enda möjliga form af
folkundervisning. Försummelse i fråga om predikan och katekes¬
förhör medförde straff i form af böter. Mot århundradets slut
var det särskildt Spegel och Svedberg, som fullföljde arbetet
för den religiösa folkundervisningen. Den af Spegel utverkade K. F.
af den 18 dec. 1695, som ålade prästerskapet att »icke tillåta de
gamla komma till Herrans nattvard, när de icke kunna trons artiklar
och instiftelseorden, eller de unga, förrän de väl hafva lärt hela kate¬
kesen », måste väl mildras genom en ny K. F. af den 25 maj 1699,
men blef likväl af synnerlig betydelse.? Med otrolig möda inarbe¬
tades så under 1600-talets lopp i folkets åskådning den evangeliska
kristendomens väsentligaste tankar, så godt sig göra lät med ett i
det hela ännu analfabetiskt folk. Vid århundradets utgång visar
sig väl ännu de äldres kunskap ofta mycket klen, medan åter ung¬
domen rätt allmänt kan sägas ha inhämtat sin katekes och lärt sig
läsa i bok," ett resultat, som i dessa tider, då skolor ännu saknades,
kräft ett drygt och erkännansvärdt arbete både af prästerna och
hemmen. Det katekisationsarbete, som för den tyska pietismen
stod som en viktig reform, hade redan af den svenska ortodoxien
upptagits och i väsentlig mån realiserats. För öfrigt gäller, att fol¬
kets kristendom icke får bedömas blott efter förmågan att i offent¬
ligt förhör inför biskop och prästerskap redogöra för sin tro.

I allmänhet torde man numera vara alltför mycket böjd att
tro, det 1600-talets svenska ortodoxi nöjde sig med kunskapen om
den rena läran. Det varickeså. Den svenska 1600-talsortodoxien

visar sig äga stränga kraf på ett rättfär digt | lefverne. Den var icke

! HOLMQUIST, De sv. domhkapitlens förvandling, s. 142.

? LUNDSTRÖM, Laur. Paulinus Gothus, II, s. 185 ff. Se WESTLING, Den
sv. folkundervisningens historia, s. 31 ff., 65 ff., 81 ff., 91 ff.

3 TOTTIE, Haquin Spegel, s. 70f.

+ WESTLING, loc. cit. Jfr TOTTIE, Haquin Spegel etce., s. 42 ff.