OCR Output

46 E. LINDERHOLM

inträdde dock snart, trots Rocks otaliga lidandesfyllda missions¬
resor i södra och västra Tyskland samt Schweiz, en tillbakagång i
Inspirationsrörelsen. Med 1730-talet inträder ock en påtaglig decime¬
'ring i radikalismens led, och härtill bidrog, utom den allmänna utveck¬
lingen i ny riktning, äfven den nya vändning i pietismens inre ut¬
veckling, som genom herrnhutismen vid denna tid blef en verklighet.!

Herrnhutismens upphofsman och allt behärskande personlighet,
grefve Nicolaus Ludvig von Zinzendorf (1700—1760), är, trots alla
sina såväl af hans egen individualitet som tidsförhållandena beroende
egendomligheter och bizarrerier, pietismens religiösa geni. Påver¬
| kad icke blott af pietismen utan ock af ortodoxien och upplys¬
ningen, för att ej tala om hans beröring med fromma katoliker,
bearbetar och omgjuter han, hvad han lärt, till en religiositet af en
egendomlig, ny prägel.

Från synpunkten af pietismens egen inre utveckling betyder
Zinzendorfs lif och verk en reaktion inom pietismen själf dels emot
vissa sidor af den konservativa pietismen, dels och framförallt mot
den radikala pietismens grundprincip och lifsordning. Medan den
radikala pietismens »inre Kristus», inre ord, hotade att alldeles
undanskjuta den positiva kristna uppenbarelsen och dess hänsynslösa
atomistiska individualism och osociala karaktär i religionens eget
namn höll på att omöjliggöra hvarje slag af religiöst samlif, knöt
sig Zinzendorfs religiositet, här i medveten motsats också till upp¬
lysningsfilosofiens naturliga religion, med en egendomligt ny inten¬
”sitet åter till den positiva uppenbarelsen, till den historiske Jesus,
och går hela hans lifs verk ut på att skapa religiöst samlif, religiös
gemenskap och solidaritet. Härmed förenar sig reaktionen emot
den hallensiska pietismens lagiska karaktär och halft negativa ställ¬
ning till världen.

Från den hallensiska pietismen, som han redan såsom barn
lärde känna hos sina närmaste och sedermera infördes i under skol¬
tiden i det stränga Halle, var det Zinzendorf utgick. Pietist vorden i
lif och skick, hade han dock blifvit i sitt inre främmande för pietismens
lagiska väsen. Studieåren i Wittenberg lärde honom känna fromma
ortodoxer, hvilkas teoretiska uppfattning af kristendomen och posi¬
tiva ställning till världen syntes honom öfverträffa hallensarnas.
Blott 18-årig söker han här åstadkomma en försoning mellan Witten¬
berg och Halle. En studieresa i Holland och Frankrike, hvarunder

! RITSCHI, a. a. II, s. 359 ff. KUR'TZ, Lehrbuch der Kirchengeschichte, 11
$ 100: STEPHAN, a. a. S. 40 ff. HEGLER, Att. lnspirterte. "PREFIX IS 203 ff.