Sida 80 [80]
OCR
42 E. LINDERHOLM hos Arnold en nästan svärmisk Jesuskärlek, ehuru hans mystik i detta som i andra hänseenden blef af mera teoretisk än praktisk natur. Hans eldiga sinne och vetenskapliga sysselsättningar läto honom aldrig komma till den sanna mystiska ron och passiviteten. Genom sitt giftermål 1701 drogs Arnold in i det sociala lifvets naturliga lifsformer och gick om än med många betänkligheter i kyrkanst tjänst.! Hos Arnolds lärjunge Joh. Konr. Dippel (TÖJZ3 1734)” "gemen: vi en religiositet af klarare, mera förståndsmässig, kritisk Prågel mera i släkt med tidens allmänna utveckling i riktning till upplysningstidens åskådning, till hvilken Dippel leder öfver, ehuru han icke själf kan betecknas såsom rationalist. Örtodoxt uppfostrad uppträdde Dippel under studieåren i Giessen såsom ifrare mot pietismen, fortsatte därmed för karriärens skull, äfven sedan han rubbats i sin tro på ortodoxien. Genom studium af Speners skrifter i kritiskt syfte teoretiskt öfvertygad om pietismens bättre rätt, utgaf han 1697 sin första stridsskrift-under titel Orcodoxia orthodoxorum. Ännu trots allvarliga i inre strider utan djupare religiös öfvertygelse och fast hållning, blef han 1697 genom Arnold väckt och omvänd och därmed omedelbart vunnen för den radikala pietismen. Dippel blef dock i mångt och mycket olik sin andlige fader. Han blef icke en enstöring som Arnold och delade icke dennes sentimentala religiositet eller världsskygghet. Dippel hade lefvat med i lifvet och behöll, ehuru han i allmänhet häfdar mystikens asketiska lifspraxis och, är främmande för den lutherska kallelsetanken, alltid något af världsmannen, hvilket röjes redan af den pikanta och satiriska stil, han anlade, ehuru han personligen uppträdde anspråkslöst och vinnande. Vidare ratar Dippel x obarmhärtigt Arnolds äfventyrliga lära om Sophia och Adams androgynitet, likaså böhmisternas gnosticerande lära om de motsatta principerna i Guds väsen och slutligen äfven Arnolds och mystikens sen” timentala Jesuskärlek — allt kritiska punkter, hvilkas vidtgående betydelse vi skola bli i tillfälle att närmare följa, när vi 1 den svenska radikalismen få att göra dels med en böhmistisk-arnoldiansk, dels med en dippeliansk linje. ! RITSCHI, a. a. II, s. 294—322, GOEBEL, II, s. 698. ? BENDER, Johan Konrad Dippel, Der Freigeist aus dem Pietismus, s. 36 ff) TI7 fl) 166 ff RIrSCHL, a.a IIS. 322 ff BOSSE, Att. Dippel PR EB, IVGS. 703 ff. DIPPEL, Lebens-Lauff, Evöffneter Weg etc. s. 315 ff. samt GlaubensBehäntnäss, 1bdm 5: AO ff.
