OCR Output

42 E. LINDERHOLM

hos Arnold en nästan svärmisk Jesuskärlek, ehuru hans mystik i
detta som i andra hänseenden blef af mera teoretisk än praktisk
natur. Hans eldiga sinne och vetenskapliga sysselsättningar läto
honom aldrig komma till den sanna mystiska ron och passiviteten.

Genom sitt giftermål 1701 drogs Arnold in i det sociala lif¬
vets naturliga lifsformer och gick om än med många betänkligheter
i kyrkanst tjänst.!

Hos Arnolds lärjunge Joh. Konr. Dippel (TÖJZ3 1734)” "gemen:
vi en religiositet af klarare, mera förståndsmässig, kritisk Prågel
mera i släkt med tidens allmänna utveckling i riktning till upplys¬
ningstidens åskådning, till hvilken Dippel leder öfver, ehuru han icke
själf kan betecknas såsom rationalist.

Örtodoxt uppfostrad uppträdde Dippel under studieåren i
Giessen såsom ifrare mot pietismen, fortsatte därmed för karriärens
skull, äfven sedan han rubbats i sin tro på ortodoxien. Genom stu¬
dium af Speners skrifter i kritiskt syfte teoretiskt öfvertygad om
pietismens bättre rätt, utgaf han 1697 sin första stridsskrift-under
titel Orcodoxia orthodoxorum. Ännu trots allvarliga i inre stri¬
der utan djupare religiös öfvertygelse och fast hållning, blef han 1697
genom Arnold väckt och omvänd och därmed omedelbart vunnen
för den radikala pietismen. Dippel blef dock i mångt och mycket
olik sin andlige fader. Han blef icke en enstöring som Arnold
och delade icke dennes sentimentala religiositet eller världsskygghet.
Dippel hade lefvat med i lifvet och behöll, ehuru han i allmänhet
häfdar mystikens asketiska lifspraxis och, är främmande för den
lutherska kallelsetanken, alltid något af världsmannen, hvilket röjes
redan af den pikanta och satiriska stil, han anlade, ehuru han person¬
ligen uppträdde anspråkslöst och vinnande. Vidare ratar Dippel
x obarmhärtigt Arnolds äfventyrliga lära om Sophia och Adams andro¬
gynitet, likaså böhmisternas gnosticerande lära om de motsatta prin¬
ciperna i Guds väsen och slutligen äfven Arnolds och mystikens sen¬
” timentala Jesuskärlek — allt kritiska punkter, hvilkas vidtgående
betydelse vi skola bli i tillfälle att närmare följa, när vi 1 den svenska
radikalismen få att göra dels med en böhmistisk-arnoldiansk, dels
med en dippeliansk linje.

! RITSCHI, a. a. II, s. 294—322, GOEBEL, II, s. 698.

? BENDER, Johan Konrad Dippel, Der Freigeist aus dem Pietismus, s. 36
ff) TI7 fl) 166 ff RIrSCHL, a.a IIS. 322 ff BOSSE, Att. Dippel PR EB, IVGS.

703 ff. DIPPEL, Lebens-Lauff, Evöffneter Weg etc. s. 315 ff. samt Glaubens¬
Behäntnäss, 1bdm 5: AO ff.