OCR Output

38 E. LINDERHOLM

ny teologi för dörren, färdig att med utvecklingens rätt intaga både
ortodoxiens och den hallensiska pietismens plats.!

Jämsides med den konservativa pietismen hade allt ifrån dess
tidigare dagar men isynnerhet från 1690-talet i vida kretsar ut¬
vecklat sig en radikal pietism. Många faktorer hade bidragit till
denna utveckling. Såväl de inre konsekvenserna af den konserva¬
tiva pietismens egna tankar som det yttre motståndet och starka
inflytelser från olika håll medförde och måste medföra en radikal
vändning inom pietismen.

Det måste medgifvas, att det i Speners och Franckes konserva¬
tiva pietism gafs tankar och kraf, som, konsekvent tänkta till slut
och realiserade i lifvet, enkelt och naturligt ledde öfver till en mera
radikal åskådning och framför allt till en emancipation från kyrkan.
Hit höra, synes det mig, det starka betonandet af det religiösa lifvet
under ringa eller intet intresse för läran i och för sig, identifieringen
af religionen med teologien under oeftergifligt kraf på omvändelse
såsom villkor för teologiens studium och vinnandet af religiös kun¬

i allmänhet den puritanskt stränga etiken samt slutligen den öppna
kritiken af tillståndet såväl inom församlingarna som hos präster¬
skapet. Blott en obetydlig skärpning af dessa tankar och kraf,
hinder för deras realiserande inom kyrkan eller t. o. m. förföljelse
för deras skull, och radikalismen, separatismen är ett fullbordadt
faktum. Utvecklingen inom Speners egen ecclesiola i Frankfurt
är högst belysande för denna naturliga utveckling af den radikala
pietismen väsentligen ur den konservativa. Redan att man öfver¬
gaf läsningen af uppbyggelseskrifter och öfvergick till bibelsamtal,

'lerna såsom utläggningskanon. Då Schiätz 1676 börjar afhålla sig
från nattvarden af samma motiv, som vi förut funnit i praecisismen,
är detta ett förebud till hvad som med en inre nödvändighet kom och
måste komma äfven inom pietismen. Nattvarden blir åter det
högheliga mysterium, till hvilket blott Kristi sanna lärjungar böra
äga tillträde. Fylles ej detta kraf, inträder den frivilliga afhållsam¬
heten från församlingens nattvardsfirande eller ock separation.
Äfven lekmannaelementets emancipation börjar inom Speners egen
ecclesiola i Frankfurt, i det Eleonora v. Merlau och andra 1676 och
1677 börja hålla egna konventiklar utan prästerlig ledning. När

' GRUNBERG, a.a. III, s. 14 ff. KRAMER, Åug. Hermann Francke, II,s.272 ff.