Sida 75 [75]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 37 tropiska stiftelser och skolor, hvilka trots sin religiösa ensidighet och. rigorism, blifvit betydelsefulla för den reala bildningen. Det epokgörande i Franckes praktiska sträfvanden, för inre och desslikes för yttre mission synes mig ligga däri, att han i vår kyrka med energi inför det oberoende, på frivillighetens grund byggda kyrkliga och sociala arbetet. I öfrigt gäller, att den konservativa, såväl hallensiska som wärttembergska, pietismen gjort betydande positiva insatser på det religiösa och kyrkliga lifvets olika områden, såsom med hänsyn till bibelspridning, uppbyggelselitteratur, andlig diktning och musik, predikan och gudstjänstlif, religionsundervisning m. m. Mindre är dess rent teologiska insats 1 utvecklingen.! Särskildt den hallensiska pietismens inflytande blef mycket betydande. Till Halle, där äfven Thomasius och Wolf lärde, strömmade massor af ungdom. Tusentals präster funno där sin utbildning. En tydlig förskjutning i ortodoxiens gamla maktställning inträder. Flertalet teologiska fakulteter stå nu på pietismens sida. Huru väsentligt ställningen förändrats, framgår af själfva Leipzigerfakultetens 1711 afgifna utlåtande: »Unterricht vom Sogenannten pietismo, darin grändlich nachgewiesen wird, dass solches keine neue Sekte sei, sondern ganz unbilliger Weise von einigen aus niedrigen Affecten dafär ausgegeben worden.» Polemiken fortsättes dock, förnämligast af Mayer i Greifswald, den gamle hederlige och fromme Joh. Fecht i Rostock, och den fanatiske Erdm. Neumeister i Hamburg (Idea pietismi 1712 — i bunden form) samt framför allt al Val EE. Löscher, 1707 prof. i Wittenberg, 1700 superintendent m. m. i Dresden, en lika kunnig som from och hofsam motståndare, ortodoxiens dåvarande utan fråga främste representant. Hans sedan 1702 (1701) utgifna Unschuldige Nachrichten etc. blef Tysklands första teologiska tidskrift och ställdes i ortodoxiens tjänst, hans Timotheus Verinus, resp. Vollständiger T.V.1718ff., ortodoxiens bästa kritik af pietismen. Det är emellertid betecknande för det förändrade läget, att Löscher slutligen ser sig nödgad att hålla sig till defensiven, medan den obehärskade och stridslystne Jacob Lange, sedan 1709 i Halle, ansåg sig kunna gå offensivt tillväga. Löschers initiativ 1718 till en försoning strandade, då han i sak icke kunde göra något medgifvande och därtill fann sig förhindrad att kalla Spener salig. Striden mellan ortodoxi och pietism förlorade dock nu betydelse. Pietismen hade i det stora hela segrat. Men blott för en kort tid. När Francke 1727 bortgick, stod redan en I: Se STEPHAN, a. a So 40 ff.
