Sida 70 [70]
OCR
ER ST RET Tr Aa TSE 32 E. LINDERHOLM angripen af stadspastorn Rothe. År 1695 kallades Paul Anton till professor i teologi.! Så behärskade pietismen redan en hel teologisk fakultet i Tyskland. Samtidigt gjordes nya landvinningar. I Wiärtemberg, där det saknades en omedgörlig och stridslysten ortodoxi, vann pietismen nu insteg och fick från början en kyrklig prägel, främjad af en rad framstående, med Spener förbundna kyrkomän. I Hessen-Darmstadt gynnades pietismen af landtgrefvinnan och kallades Hinckelman till Mentzers efterträdare. Vid universitetet i Giessen vann pietismen ingång genom J. H. May 1688 och J. C. Bielefeld 1693 och beskyddades af regeringen. I Hamburg hade Winckler verkat sedan 1684, Hinckelman och Horbius sedan 1685. J. W. Petersen, som i Frankfurt vunnits af Spener, hade verkat såsom superintendent i Läbeck 1678—88, i Lineburg 1688—92. År 1695 nämnas icke mindre än 7 tyska länder och 25 städer, där pietismen vunnit fotfäste, bland de förra Pommern, bland de senare Bremen, Stade och Danzig.” I och med denna utbredning tillkommo snart nya drag. Väckelsen börjar och förbinder sig med den gamla folkfromhetens tro på syner, drömmar och uppenbarelser. Såsom alltid afficieras först en hel del personer med hysterisk läggning eller med rörligare temperament och känslolif. Från Halberstadt, Erfurt, Quedlinburg och andra orter kommo rykten om kvinnor, som fått uppenbarelser. Mest berömd blef den unga fröken Rosamunde Juliana v. Asseburg, tack vare en skrift 1691 af den nu kiliastiske J. W. Petersen. I Quedlinburg uppträdde en guldsmed Kratzenstein som profet. En J. Gränbach ville vara Elias, en holländare Rothe den tredje Johannes o. s. v. Naturligtvis skrefs allt detta på pietismens räkning såsom något för densamma väsentligt. En rationell förklaring kunde hvarken pietister eller ortodoxa ge. Spener vågade icke göra något uttalande, men lutade åt den tron, att Gud fortfarande kunde uppenbara sig.? Pietismen hade börjat bli en faktor att räkna med och på sistone förbundits med företeelser, som gåfvo ett tacksamt material för angrepp. Så följer det stora litterära anloppet mot pietismen under 1690-talet," väsentligen riktadt mot Spener. Striden inleddes med 1 STEPHAN, a. ad. $72 STEPHAN, a..a.. 87. GRUNBERG, a. a. I, 5.208 1: STGRÖUNBERG, a. a. 1, is. s271 ff RITSCEL, aa. DIS. 83 ff 24 GRUNBERG, a. a. I, s. 276—314. SPNEEA
