OCR Output

ER ST RET Tr Aa TSE

32 E. LINDERHOLM

angripen af stadspastorn Rothe. År 1695 kallades Paul Anton till
professor i teologi.!

Så behärskade pietismen redan en hel teologisk fakultet i Tysk¬
land. Samtidigt gjordes nya landvinningar. I Wiärtemberg, där
det saknades en omedgörlig och stridslysten ortodoxi, vann pietismen
nu insteg och fick från början en kyrklig prägel, främjad af en rad
framstående, med Spener förbundna kyrkomän. I Hessen-Darm¬
stadt gynnades pietismen af landtgrefvinnan och kallades Hinckel¬
man till Mentzers efterträdare. Vid universitetet i Giessen vann
pietismen ingång genom J. H. May 1688 och J. C. Bielefeld 1693
och beskyddades af regeringen. I Hamburg hade Winckler verkat
sedan 1684, Hinckelman och Horbius sedan 1685. J. W. Petersen,
som i Frankfurt vunnits af Spener, hade verkat såsom superintendent
i Läbeck 1678—88, i Lineburg 1688—92. År 1695 nämnas icke
mindre än 7 tyska länder och 25 städer, där pietismen vunnit fot¬
fäste, bland de förra Pommern, bland de senare Bremen, Stade
och Danzig.”

I och med denna utbredning tillkommo snart nya drag. Väc¬
kelsen börjar och förbinder sig med den gamla folkfromhetens tro
på syner, drömmar och uppenbarelser. Såsom alltid afficieras
först en hel del personer med hysterisk läggning eller med rörligare
temperament och känslolif. Från Halberstadt, Erfurt, Quedlin¬
burg och andra orter kommo rykten om kvinnor, som fått uppen¬
barelser. Mest berömd blef den unga fröken Rosamunde Juliana
v. Asseburg, tack vare en skrift 1691 af den nu kiliastiske J. W.
Petersen. I Quedlinburg uppträdde en guldsmed Kratzenstein
som profet. En J. Gränbach ville vara Elias, en holländare Rothe
den tredje Johannes o. s. v. Naturligtvis skrefs allt detta på pietis¬
mens räkning såsom något för densamma väsentligt. En rationell
förklaring kunde hvarken pietister eller ortodoxa ge. Spener vågade
icke göra något uttalande, men lutade åt den tron, att Gud fortfa¬
rande kunde uppenbara sig.?

Pietismen hade börjat bli en faktor att räkna med och på sistone
förbundits med företeelser, som gåfvo ett tacksamt material för
angrepp. Så följer det stora litterära anloppet mot pietismen under
1690-talet," väsentligen riktadt mot Spener. Striden inleddes med

1 STEPHAN, a. ad. $7¬

2 STEPHAN, a..a.. 87. GRUNBERG, a. a. I, 5.208 1:
STGRÖUNBERG, a. a. 1, is. s271 ff RITSCEL, aa. DIS. 83 ff
24 GRUNBERG, a. a. I, s. 276—314.

SPNEEA