Sida 67 [67]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 29 I tredje delen framlägger Spener i sex punkter ett förslag till en genomgripande reform. 1) Allt Guds ord och icke blott predikoperikoperna måste komma till bruk i församlingen, och för detta skapet ledda, privata sammankomster för gemensamt bibelstudium, inbördes förmaning och uppbyggelse samt skapande af ett förtroligare personligt förhållande mellan pastor och hans församling. 2) Det andliga prästadömet borde enligt Luthers ord till böhmarne upprättas och flitigt öfvas. I tydlig anslutning till Grossgebauer framhålles det påfviska i att betrakta prästerskapet allena såsom andligt stånd och förbehålla det alla religiösa funktioner. Utan hjälp af det allmänna prästadömet kunde prästerna icke fylla sina omfattande uppgifter i församlingarna. — Närmare utvecklade Spener sina tankar härom 16771 sin skrift: Das geistliche Priesterthum. 3) Folket måste betagas den tron, att kristendomen bestode i vetande, och läras, att den mycket mera består i praxis. 4) Religionstvisterna och polemiken måste begränsas till det rimliga. Lärans renhet tryggas ej endast genom disputationer och böcker, utan ock genom en sann bot och ett heligt lif. En convictio intellectus i dogmatiskt hänseende är icke tro. 5) Följaktligen borde akademierna fostra de unga teologerna till ett sedligt och allvarligt religiöst lif, hvilket måste anses såsom något nödvändigt och icke blott såsom en prydnad. Studierna borde läggas praktiskt, disputationerna ske på tyska, studenterna samlas hos professorn till praktiskt bibelstudium, manas att läsa religiösa verk sådana som Tauler, Tyska teologien och Thomas a Kempis samt under studietiden praktiskt deltaga i församlingsvården genom sjukbesök o. s. v. 6) Prästerna skulle i sina predikningar afstå från all lärdomsgrannlåt och inrikta sin predikan på uppbyggelse och framför allt drifva »tron och dess frukter». I jämförelse med tidigare reformförslag betydde Speners Pia desideria ett afgjordt framsteg: djupare blick för de egentliga skadorna, begränsning till ett fåtal centrala och öfverskådliga uppgifter, säkrare grepp om mål och medel. Speners reformförslag mottogs till en början med lifligt bifall af teologer och statsmän. Icke blott en Heinr. Mäller och Chr. Scriver, utan ock den gamle Calovius i Wittenberg och senare motståndare såsom Mentzer i Darmstadt och Carpzov i Leipzig gåfvo IRI Desideria, sc L—134:
