Sida 65 [65]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 27 Strassburg och utländska studieresor, bl. a. i Schweiz, 1663 predikant i Strassburg och 1664 teol. doktor. Redan 1666 kallad till Frankfurt a. M. såsom senior ministerii verkade han där till 1686. I Frankfurt var det hans verksamhet skulle ge direkt upphof till den tyska pietismens framträdande. Minst af allt tycktes Spener skickad att bli sin kyrkas reformator, ängsligt försiktig, som han var till sin naturell, och utan den personlighetens kraft och genialitet, vi med tanke på Luthers framträdande vant oss att förbinda med en reformators personlighet. Men Spener var förtrogen med de religiösa reformtankar, hvilka snart blott behöfde uttalas, för att genom sin egen makt vinna gehör hos tusenden. Af stor betydelse för Speners religiösa utveckling och verksamlitteratur. I sin fars bibliotek fann han IMMANUEL SONTHOM'S Gildenes Kleinod och BavyLyY's Praxis pietatis. Som student läste han äfven DYKE's Selbstbetrug och BAXTER's Selbstverleugnung. Dessa puritanska skrifter och i synnerhet Bayly's Praxis pietatis gjorde, såsom Spener senare betygar, ett djupt intryck på honom och bestämde tidigt hans religiösa lifsriktning. Också ges det i Speners senare åskådning talrika och öfverraskande analogier till förenämnda skrifters tankeinnehåll: ett heligt allvar, kamp mot alla döda former och mot all blott konventionell kristendom, vidare samma kraf på själfiakttagelse, själfpröfning och själfförnekelse, också samma rigorösa världsskygga sedlighet, samma puritanska engelska litteraturen. Under sin vistelse i Gen &ve 1660-hörde Spener ofta den väldige Labadie, hvilkens personlighet gjorde ett varaktigt intryck på honom. Till dessa litterära och personliga intryck af reformert ursprung kom vidare förtrogenheten med kyrkoskicket och kyrkolifvet i Strassburg, hvilket trots den lutherska bekännelsen, i likhet med hvad i allmänhet var fallet i södra och sydvästra Tysklands lutherska kyrkor, företedde åtskilliga reformerta drag. Sålunda saknades exorcismen och likaså obligatorisk privatbikt med ty åtföljande biktpengar. Däremot existerade husbesök och katekisationer. Lekmännen hade en betydande del i kyrkostyrelsen såsom bisittare i kyrkokonventet, hvarjämte ett presbyterium utöfvade kyrkotukt och hade ett visst inseende öfver prästerskapet. Också prisar Spener kyrkoskicket i Strassburg. Men om än Spener sålunda med hänsyn till sitt praktiska kyrkoideal och ännu mer med hänsyn till sin religiositet var väsentligen bestämd af reformerta > IA
