OCR Output

PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 27

Strassburg och utländska studieresor, bl. a. i Schweiz, 1663 predi¬
kant i Strassburg och 1664 teol. doktor. Redan 1666 kallad till
Frankfurt a. M. såsom senior ministerii verkade han där till 1686.
I Frankfurt var det hans verksamhet skulle ge direkt upphof till
den tyska pietismens framträdande. Minst af allt tycktes Spener
skickad att bli sin kyrkas reformator, ängsligt försiktig, som han
var till sin naturell, och utan den personlighetens kraft och genialitet,
vi med tanke på Luthers framträdande vant oss att förbinda med
en reformators personlighet. Men Spener var förtrogen med de
religiösa reformtankar, hvilka snart blott behöfde uttalas, för att
genom sin egen makt vinna gehör hos tusenden.

Af stor betydelse för Speners religiösa utveckling och verksam¬

litteratur. I sin fars bibliotek fann han IMMANUEL SONTHOM'S
Gildenes Kleinod och BavyLyY's Praxis pietatis. Som student
läste han äfven DYKE's Selbstbetrug och BAXTER's Selbstverleugnung.
Dessa puritanska skrifter och i synnerhet Bayly's Praxis pietatis
gjorde, såsom Spener senare betygar, ett djupt intryck på honom
och bestämde tidigt hans religiösa lifsriktning. Också ges det i
Speners senare åskådning talrika och öfverraskande analogier till
förenämnda skrifters tankeinnehåll: ett heligt allvar, kamp mot alla
döda former och mot all blott konventionell kristendom, vidare
samma kraf på själfiakttagelse, själfpröfning och själfförnekelse,
också samma rigorösa världsskygga sedlighet, samma puritanska

engelska litteraturen. Under sin vistelse i Gen &ve 1660-hörde Spener
ofta den väldige Labadie, hvilkens personlighet gjorde ett varaktigt
intryck på honom. Till dessa litterära och personliga intryck af
reformert ursprung kom vidare förtrogenheten med kyrkoskicket
och kyrkolifvet i Strassburg, hvilket trots den lutherska bekännelsen,
i likhet med hvad i allmänhet var fallet i södra och sydvästra Tysk¬
lands lutherska kyrkor, företedde åtskilliga reformerta drag. Sålunda
saknades exorcismen och likaså obligatorisk privatbikt med ty åt¬
följande biktpengar. Däremot existerade husbesök och katekisa¬
tioner. Lekmännen hade en betydande del i kyrkostyrelsen såsom
bisittare i kyrkokonventet, hvarjämte ett presbyterium utöfvade
kyrkotukt och hade ett visst inseende öfver prästerskapet. Också
prisar Spener kyrkoskicket i Strassburg. Men om än Spener så¬
lunda med hänsyn till sitt praktiska kyrkoideal och ännu mer med
hänsyn till sin religiositet var väsentligen bestämd af reformerta

>
IA