Sida 63 [63]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 25 lösning, finna vi hos den unge Grossgebauer — han dog i Rostock 1661 knappt 33 år gammal — ett säkrare grepp både om den föreliggande uppgiften, både om mål och medel, såsom framgår af hans första hand vill, är en personlig religion hos prästen såväl som hos | lekmannen. Såsom främsta orsaken till »det gudlösa väsendet hos i oss evangeliska» (s. 79) nämner han, att »oandliga och hycklande » personer sattes till herdar. Prästen måste vara omvänd. »Der sich selbst durch Gottes Geist nicht lässet leiten, wie will der andere zu Gott leiten?» (s. 93). Prästen får icke heller stanna vid den gamla predikan om en nyfödelse i dopet likasom i sömnen, utan måste predika den omvändelse, som kommer genom Guds ord och tron och kostar kamp och strid.! Prästen får vidare icke nöja sig med att blott predika, utan han måste lära känna sina församlingsmedlemmar och öfva en enskild personlig själavård, hvilken icke realiserades genom den till en tom formalitet nedsjunkna kyrkobikten och dess betänkliga absolutionspraxis. Ungdomen måste undervisas genom katekisation och konfirmationen återinföras och omdanas. Men allt detta kan icke utföras af prästen ensam. Församlingens egna medlemmar måste tagas i anspråk för ett aktivt församlingsarbete. Guds pånyttfödda barn skola icke längre stå under prästerligt förmynderskap. Det är levitiskt och påfviskt. Det andliga prästadömet, som är »Guds barns heliga krona», måste åter komma i bruk. En allvarligare men ock mera evangelisk kyrkotukt måste utöfvas, och det af församlingen, hvilken nyckelmakten tillhör. Bannet är i öfverhetens händer en tvångssak och till ingen välsignelse. Det förutsätter en broderlig kärlek och församlingsgemenskap samt hörer särskildt det andliga prästadömet till. Prästen skalli sin själavårdande verksamhet stödjas och biträdas af med hvar sin krets af församlingen förtrogna äldste, hvilka ock skola hafva inseende äfven öfver prästen. Slutligen böra synoder hållas, däri lekmän, skola RR Det bör tilläggas, att Grossgebauer np Gr been nan väktarrop betydde bebådandet af en ny dag för den lutherska kyrkan. Tiden hade börjat mogna för en innerligare, personligare och friare kristendom. Betydande krafter 1! Närmare utveckladt i ett tillägg: Treuer Unterricht von der Wiedergeburt, som enligt Speners mening var byggdt på engelsk litteratur. 2 GROSSGEBAUER, a. a. kap. II-—XIII. Andra uppl. Rostock 1667. Med denna äro G:s öfriga i det föregående nämnda skrifter sammantryckta.
