Sida 59 [59]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE ZI medan Luthers frihet består i andlig makt öfver lifvet och världen, härledd ur försoningen med Gud eller rättfärdiggörelsen genom tron på Kristus, blir mystikens frihet en själfuppgifvelse och vinnes genom flykt bort från världen till ett lif i andliga öfningar och betraktelser, hvilka afse att tillintetgöra själfkänsla, egen vilja och individualitet. Målet är unio mystica, själens inre väsensförening med Gud. Medan hos Luther rättfärdiggörelsen genom tron på en gång insätter människan i ett förhållande till Gud, hvilket icke principiellt kan öfverträffas, degraderas i mystiken rättfärdiggörelsen till en betingelse för unio mystica och härledes först från denna, hvad Luther härleder direkt ur rättfärdiggörelsen. Oförmärkt förvandlas här, hvad för Luther stod såsom en hela lifvet förvandlande gåfva, till en lifslång prestation. Det är två olika frälsningsvägar. FEmellertid vinner läran om unio mystica inträde i lutherdomen, intränger äfven i det dogmatiska systemet och vållar där en betänklig förskjutning, i det att rättfärdiggörelsen icke längre inleder frälsningstillägnelsen såsom det nya lifvets principiella begynnelse, utan skjutes allt längre fram och förlorar sin dominerande ställning.!' Det är därför icke riktigt att, såsom Kahnis, påbörda pietismen, att det är den, som trängt läran om rättfärdiggörelsen genom tron åt sidan och neutraliserat densamma. Detta har skett redan i ortodoxien. Hos den mystiska riktningens män upptages äfven, — och detta är något af yttersta vikt för den lutherska fromhetens utveckling, — den bernhardinska mystikens lära om den mystiska föreningen icke blott mellan Kristus och församlingen, såsom t. ex. redan hos Paulus, utan mellan Jesus och den enskilda själen. Så inkommer i lutherdomen redan långt före pietismen Jesusmystiken och den sentimentala Jesuskärlek, som efter Bernhards mönster söker sina uttrycksmedel i Höga Wisans heta kärlekskväden, hvilka tolkas såsom afseende Kristus och bruden, Jesus och själen. Uppbyggelseförfattare som Aug. Fuhrman, Joh. Mich. Dilheer, Heinr. Heerman, Chr. Keiman och Heinr. Miller, den med Höga Wisans bilder utsmyckade smäktande Jesuskärleken ett vidsträckt rum.? Redan Keiman och Mäller ha drifvit denna religiösa erotik så långt, 1 RirtscHr, a. a. Il, s. 22 f. DORNER, a a. si 570 ff. 2 Der innere Gang des deutschen Protestantismus,? s. 67. VERTISCET Fas a I SOS PÅ
