Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
19a_000226/0004

Sven Rosén och hans insats i frihetstidens radikala pietism

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Upphov
Linderholm, Emanuel, 1872-1937
Utgivare
Almqvist & Wiksell
Datum
1911
Antal sidor
481
Samling
Böcker
19a_000226/0055
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 56 [56]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
19a_000226/0055

OCR

18 E. LINDERHOLM ensam. »Professoren und Studenten sollen festhalten an unsrer alleinseligmachenden evangelisch-lutherischen Religion, wie sie in Gottes Wort gepredigt und vornehmlich in der Concordienformel enthalten ist», heter det i ett visitationsdekret från Jena 1682.1 Häraf följer åter en olidlig intolerans och en polemik, som blir skarpast, icke mot de romerska, utan mot de reformerta, mot hvilka inga uttryck äro för skarpa. »Ist denn nun kein Gott in Israel, dass man hingehen mässe, den Teufel zu fragen?», yttrade Wittenbergs teologer om JER. DYKE's Selbstbetrug och IMMANUEL SONTHOM's Goldenes Kleinod.” Det ligger något smått och skolmästaraktigt öfver den tyska 1600-talsortodoxien, förklarligt kanske ur det tyska småstatsväsendet och den allmänna andliga begränsning af synkretsen som häraf följde. Förgäfves söker man här förstånd för det verkliga läget eller känsla af ansvar för protestantismens öde. Hade icke Sveriges och Englands statsmän haft vidare blick och kämpat för protestantismens sak, hade den isolerade tyska lutherdomen varit förlorad. Att här behöfdes en förnyelse från grunden, är klart nog, och klart är äfven, i hvad riktning den måste gå. Och hur mäktig ortodoxien än var, hade den icke kunnat undertrycka de krafter, hvilka reagerat emot densamma såväl i teologiskt som religiöst hänseende Den teologiska reaktionen mot ortodoxien representeras af den icke omfattande men likvist icke betydelselösa skola. Anknytning till Melanchtons traditioner, grundliga humanistiska studier, vidsträckta resor och personlig bekantskap med framstående män inom andra konfessioner skapade hos Calixtus en friare ställning till den egna kyrkans bekännelse och en friare blick ut öfver de trånga konfessionella gränserna och en irenisk sträfvan till enhet och samförstånd mellan de olika konfessionerna. Det, som de alla kunde och borde ena sig om såsom det nödvändiga och för frälsningen tillräckliga, fann han i de fem första årbetydelse fick ej Calixtus” sträfvan och kunde den, såsom Ferd. Chr. Baur klart framhållit, heller icke få. Calixtus underskattade de SUFIASE, Körchengesohichte 3: IL: I, S. 15: 2 GOEBEL, Gesch. des chvristl. Lebens etc., II, s. 547. SEE RSA N RR AH STEIN EEE DATA TENTA SEE

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
2209 px
Höjd på bild
3648 px
Upplösning på bild
400 px/inch
Ursprunglig filstorlek
2.28 MB
Direktlänk till jpg
19a_000226/0055.jpg
Direktlänk till ocr
19a_000226/0055.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen