Sida 53 [53]
OCR
PIETISMENS VÄSEN, ALLMÄNNA GESTALTNING OCH BETYDELSE 15 voro mindre gynnsamma i det inre och norra lutherska Tyskland än i det rikare och högre kultiverade västra Tyskland och i allmänhet i Västeuropa. Och äfven om man icke, såsom ofta varit fallet, får| skylla allt elände på det 30-åriga kriget, kan det icke nekas, att dettaj hämmade Tysklands allmänna andliga utveckling och slog det sedliga lifvet djupa sår. Men jag lämnar denna fråga. Sedliga brister äro icke svåra att konstatera. Svårare är att få klarhet om arten af en viss tids religiositet och hvad det är i densamma, som kräfver en förnyelse och utveckling i annan riktning. Den, som vill förstå pietismens formulering af det religiösa och dess positiva insats i lutherdomens religlösa utveckling, måste i främsta rummet ge akt på arten af ortodoxiens religiositet och dess konsekvenser för religionens praktiska gestaltning. Vill man med ett ord söka återge den förändring, som i religiöst hänseende försiggått inom Luthers kyrka vid midten af 1600-talet, öfverraskande klarhet visar sig detta vid en jämförelse med Luthers egen religion, låt vara, att början till nämnda utveckling spåras redan hos honom. Så mycket är dock säkert, att religionen för Luther. var och förblef något personligt, något innerligt och andligt, vari »Gesinnung» och icke teologiskt vetande eller kyrklig sed. Och' framför allt måste här betonas, att den personliga religiösa vissheten, hvilken för Luther är något absolut omistligt, är en visshet om den egna personliga ställningen till Gud, en visshet om hans nåd i Kristus. Denna visshet äger en objektiv grund i Guds nådelöften i Skriften, men den är ock subjektivt betingad genom ett Andens eget inre omedelbara vittnesbörd. Skriftens auktoritet står för Luther fast som berg men icke på grund af en den personliga frälsningsvissheten föregående visshet om dess gudomliga auktoritet och ofelbarhet. Uppenbarelse och auktoritet kan Guds ord faktiskt bli för den, för hvilken det betygat sig såsom ett Guds ord genom en omedelbar Guds inverkan på själen.t Och för Luther är icke all Skrift 1 Man läse t. ex. följande ord af Luther: »Die Römischen sagen: 'Ja, wie können wir es wissen, was Gottes Wort ist und was recht oder falsch ist? Wir missen es lernen von dem Papst und den Concilien. Wohlan, lass sie beschliessen und sagen, was sie wollen, so sage ich, du kannst deine Zuversicht nicht darauf stellen, noch dein Gewissen befriedigen, du musst selber beschliessen, es gilt dir deinen Hals, es gilt dir dein Leben. Darum muss dir's Gott in's Herz sagen: ”Das ist Gottes Wort', sonst
