OCR Output

IO E. LINDERHOLM

rika och förnäma Utrecht, där den för sitt snille och sällsynta lärdom
vida berömda Anna Maria van Schuärman var hans liksom ock Voets
lärjunginna. Lodenstein var på en gång asket och mystiker, förde
ett mycket strängt, nästan klosterlikt lif och ingick af princip icke
äktenskap. Väsentligen ortodox lärde han dock nödvändigheten
af en omedelbar Andens upplysning och hängaf sig själf åt mysti¬
kens vanliga odling af det inre lifvet i själfmortifikation och afdöende
från denna världen. Men Lodenstein var ock en väldig botpredi¬
kant med stort inflytande. I sitt hus höll han hvarje fredag kon¬
ventiklar och blef konventikelkristendomens egentliga öfverhufvud.
Föreningen af praecisismens stränga kraf på det yttre och mysti¬
kens på det inre lifvet förde Lodenstein till den öfvertygelsen,
att kyrkan egentligen borde vara en gemenskap af blott pånytt¬
födda. Då den nu uppenbarligen icke var detta, fann han sig slut¬

ligen 1635 af sitt samvete förhindrad att vidare utdela nattvarden
och vidblef intill sin död denna ståndpunkt.

Lodensteins steg blef af vidtgående betydelse för praecisismens
utveckling. Allt ifrån denna tid gick det en rörelse i separatistisk
riktning genom Hollands kyrka. Präster och åhörare samlade sig
öfverallt till konventiklar och vände sig, utan att formligen separera,
dock bort från det yttre kyrkolifvet och afhöllo sig hellre alldeles
från nattvarden, än de begingo den med namnkristna, i själfva verket
en i längden oundviklig konsekvens af den lagiska praecisismens
stränga kraf på kommunikanterna. Praecisismen får nu under
'mystikens inflytande en annan färg. Den stränga ordningen för
det yttre lifvet behålles, men intresset för den lagiska ordningen i och
för sig viker för det nya aktgifvandet på det inre lifvet och odlandet
af den religiösa känslan. Innerlighetens religiositet håller sitt intåg
11 den sträfva men redbara kalvinska viljefromheten. Fr. o. m. det
"stora pröfningsåret 1672 visar sig i nationen en stark stegring af det
religiösa intresset, men man samlas nu icke till konventiklarna för
praecisismens skull utan af botfärdighet och längtan till omvändelse.
Individualismens och subjektivismens tid går in äfven i Hollands
kyrka, och i själfva verket hade inom praecisismen redan försiggått
en radikal vändning.

Den radikala praecisismen! i Holland kommer till genombrott
med den märklige San sm oinen Jean de Labadie och hans verk¬

THEPPE, a. a. 8. 241—374. 'RITSCHL,:a. a. I, 9. 194-—208. |G. FRANCK,
Art. Labadie und die Labadisten. PRE. XI, s. 191 ff.

SR TR SRA