Page 21 [21]
ÖFVERSIKT XV
Slutligen må nämnas H. Stephans utmärkta framställning af
plettismen i hans förtjänstfulla bearbetning af den nya tidens kyrko¬
histtoria från 1689 till närvarande tid i G. Krägers Handbuch der
Kunmchengeschichte, IV, Die Neuzeit. Stephan kan sägas sammanfatta
reswltaten af forskningarna till pietismens historia samt klarast och
säksrast återge den moderna uppfattningen och värdesättningen af
piettismens väsen, dess egen inre utveckling, dess plats och betydelse
i den moderna tidens andliga totalutveckling. Klarare än hos Loofs
stårr pietismens religiösa individualism, liksom hos Troeltsch, jämte
upplysningen och den nya världskulturen såsom en af de båda and¬
liga stormakterna i den moderna tidens andliga lif.
De nyare, på källstudier grundade, undersökningarna af den
svenska pietismens historia, hvilkas allmänna karaktär angifvits 1 för¬
ordlet, inleddes af E. W. Bergmans: Några bidrag till svenska kyrkans
histtoria, Pirdan sats en redogörelse för rättegången om den till
sina följder märkliga sammankomsten i Sickla vid Stockholm 1723.
J. ZA. Lindgren gaf i Bidrag till den svenska pietismens Mistoria, I,
en fframställning af pietismen i Stockholm 1702—1721, ett välskrifvet
ocm måttfullt arbete, byggdt på handlingar från rättegångar mot
anklagade pietister, objektivt hållet, men med tydliga sympatier för
piettismen i dess konservativa form. Med Karl Hennings afhandling:
Johann Konrad Dippels vistelse i Sverige samt Dippeliamsmen i
Storckholm 1727—1741,? fördes undersökningen in på den radikala
piettismens gebit. I ett senare arbete: Bidrag till kännedomen om
de :religiösa rörelserna 1 Sverige och Finland efter 1730, fullföljde
Hemning sina undersökningar af den pietistiska rörelsens historia
intiill midten af 1700-talet. Det är Hennings obestridliga förtjänst
att. första gången ha fäst uppmärksamheten vid ett stort och rikt
maltterial till den svenska pietismens historia. Det säger sig emeller¬
tid själft, att det från den strängt konfessionella synpunkt, som
Hemning anlade på den radikala pietismen hos oss, icke gärna var
möjjligt att öfva historisk rättvisa mot densamma. Det går ju
helller icke för sig att gifva en objektiv framställning af en dylik reli¬
glöss rörelse enbart efter domstolshandlingar. Hennings tolkning och
bearbetning af det stora, merendels, till synes, blott flyktigt genom¬
ögmade materialet, hvarur med förkärlek hämtats mera sensationella,
menn 1 verkligheten mindre väsentliga saker, lämnar ej så litet öfrigt
att: önska. Utrymmet har icke medgifvit mig att till de partier
af JHennings arbete, som motsvara min framställning, göra de
1 Stockholm 1873: 2 Stockholm 1879. 3 Upsala 1881.