Sida 19 [19]
OCR
ÖFVERSIKT XIII som Ritschls verk delar med flertalet andra tyska framställningar af pietismen, är, att det icke tagit hänsyn till de kulturhistoriska förutsättningarna för särskildt den radikala pietismens många egendomligheter. Någon större monografi öfver pietismens historia i dess helhet har icke utkommit, sedan Ritschls arbete såg dagen. Af speciella undersökningar nämner jag här blott Gränbergs grundliga, i det följande ofta anförda verk öfver Spener, utmärkt för en uttömmande kännedom om materialet, men något tungt och oöfverskådligt. Några nya synpunkter har det knappast gjort gällande. I tyst motsättning till Ritschls värdesättning af pietismen har under det senaste decenniet småningom en annan uppfattning af dess väsen och betydelse för protestantismens och isynnerhet för lutherdomens inre utveckling slagit igenom. I Loofs Grundlinien der Kirchengeschichte 1901 stå upplysningen och pietismen såsom de faktorer, hvilka inleda den moderna tidens andliga utveckling. Om än något oklart framställer Loofs här pietismen såsom ett led i en omfattande, tidsbetingad, internationell och interkonfessionell religiös rörelse till praktisk fromhet, hvilken kan spåras hos engelska dissenters och likaså i Hollands reformerta kyrka om än icke så tidigt, som Ritschl antagit, rör sig med katolska och kalvinska motiv och sedermera inom lutherdomen tar olika former, i det den ursprungliga lutherska pietismen hos Spener och Francke under inflytande af mystiken urartar till en radikal mystiskt-separatistisk rörelse. Äfven herrnhutismen drages af Loofs in som ett led i pietismens inre utveckling. I sin upplaga af 1910 fasthåller Loofs i hufvudsak sin tidigare uppfattning. Ad. Harnack, som 1 sin Lehrbuch der Dogmengeschichte! om pietismen säger, att den uppvisat »den Abstand zwischen Christenthum und Kirchenthum», yttrar i en kort teckning af Spener:? »Das, was man ”Pietismus” genannt hat, war in Wahrheit etne grosse innerliche Erhebung, eine Reformation, die nicht nur der Frömmigkeit und Kirche, sondern auch dem ganzen geistigen Leben der Nation zu Gute kommen sollte ...» H. von Schubert sammanfattar i Grundzige der Kirchengeschichte? sin uppfattning därhän, att den tyska pietismen med säkerhet kan betraktas såsom ett resultat af kalvinskt inflytande på lutherskt område. »Aber das ! Fjärde uppl. 1909, s. 29. ? Das geistige und wissenschaftliche Leben in Brandenburg-Preussen um das Jahr 1700. Hohenzollern-Jahrbadge 2000, S- 175. nr I TOP: uu. Leipz. 1904.
