OCR Output

ÖFVERSIKT XIII

som Ritschls verk delar med flertalet andra tyska framställningar af
pietismen, är, att det icke tagit hänsyn till de kulturhistoriska förut¬
sättningarna för särskildt den radikala pietismens många egendom¬
ligheter.

Någon större monografi öfver pietismens historia i dess helhet
har icke utkommit, sedan Ritschls arbete såg dagen. Af speciella
undersökningar nämner jag här blott Gränbergs grundliga, i det föl¬
jande ofta anförda verk öfver Spener, utmärkt för en uttömmande
kännedom om materialet, men något tungt och oöfverskådligt.
Några nya synpunkter har det knappast gjort gällande.

I tyst motsättning till Ritschls värdesättning af pietismen
har under det senaste decenniet småningom en annan uppfattning
af dess väsen och betydelse för protestantismens och isynnerhet
för lutherdomens inre utveckling slagit igenom.

I Loofs Grundlinien der Kirchengeschichte 1901 stå upplysningen
och pietismen såsom de faktorer, hvilka inleda den moderna tidens
andliga utveckling. Om än något oklart framställer Loofs här pie¬
tismen såsom ett led i en omfattande, tidsbetingad, internationell och
interkonfessionell religiös rörelse till praktisk fromhet, hvilken kan
spåras hos engelska dissenters och likaså i Hollands reformerta kyrka
om än icke så tidigt, som Ritschl antagit, rör sig med katolska och
kalvinska motiv och sedermera inom lutherdomen tar olika former,
i det den ursprungliga lutherska pietismen hos Spener och Francke
under inflytande af mystiken urartar till en radikal mystiskt-sepa¬
ratistisk rörelse. Äfven herrnhutismen drages af Loofs in som ett
led i pietismens inre utveckling. I sin upplaga af 1910 fasthåller
Loofs i hufvudsak sin tidigare uppfattning.

Ad. Harnack, som 1 sin Lehrbuch der Dogmengeschichte! om pie¬
tismen säger, att den uppvisat »den Abstand zwischen Christen¬
thum und Kirchenthum», yttrar i en kort teckning af Spener:?
»Das, was man ”Pietismus” genannt hat, war in Wahrheit etne
grosse innerliche Erhebung, eine Reformation, die nicht nur der
Frömmigkeit und Kirche, sondern auch dem ganzen geistigen Leben
der Nation zu Gute kommen sollte ...» H. von Schubert samman¬
fattar i Grundzige der Kirchengeschichte? sin uppfattning därhän,
att den tyska pietismen med säkerhet kan betraktas såsom ett re¬
sultat af kalvinskt inflytande på lutherskt område. »Aber das

! Fjärde uppl. 1909, s. 29. ? Das geistige und wissenschaftliche
Leben in Brandenburg-Preussen um das Jahr 1700. Hohenzollern-Jahr¬
badge 2000, S- 175. nr I TOP: uu. Leipz. 1904.