Sida 12 [12]
OCR
plägat föra sina renar på bete, medfört svårigheter, vilka kodicillens bestämmelser icke kunna lösa. Fullständigare föreskrifter, avpassade efter nutida förhållanden, hava därför visat sig behövliga. Efter omfattande och långvariga förhandlingar mellan rikena, påbörjade redan under 1840talet, åvägabragtes sålunda genom den bekanta lagen av den 6 juni 1883 en överenskommelse rörande de rättigheter och förpliktelser, som skulle tillkomma vartdera rikets lappar under uppehållet 1 det andra riket. Denna överenskommelse var emellertid antagen att gälla endast viss begränsad tid, och den har med hänsyn till den fortgående utvecklingen ansetts böra underkastas omarbetning. Förhandlingar härom hava under flera år pågått genom särskilda ombud för de båda rikena. I överensstämmelse med förslag av nämnda ombud hava av statsmakterna å ömse sidor godkänts nya bestämmelser, grundade å kodicillen och Karlstadskonventionen. Dessa bestämmelser finnas upptagna i en den 5 februari 1919 dagtecknad överenskommelse, benämnd konvention angående flyttlapparnas rätt till renbetning. Denna konvention skall, med vissa mindre undantag, tilllämpas från och med år 1923 och gäller i 30 år eller sålunda till och med utgången av år 1952. Uppsäges den icke att upphöra vid denna tid, gäller den ytterligare vissa år. Bestämmelser, som skola behandla lapparnas förhållanden under den tid lapparna uppehålla sig i det främmande riket, måste bliva ganska omfattande. De måste innehålla regler icke allenast för renskötseln utan även för de rättigheter
