Sida 11 [11]
OCR
Inledning. Sedan gammalt hava de svenska nomadlapparna i stor utsträckning betat sina renar inom Norge, likasom vissa norska lappar för sin renskötsel begagnat sig av svenska områden. Denna betning har godkänts av de båda rikena och vunnit bekräftelse i överenskommelser dem emellan. De rättigheter, som för närvarande uti ifrågavarande hänseende tillkomma lapparna, äro grundade å gränstraktaten av den 18 oktober 1751, där de finnas omnämnda i ett bihang eller s. k. kodicill. Genom konventionen den 26 oktober 1905 angående flyttlapparnas rätt till renbete m. m. (den s. k. Karlstadskonventionen) har fastslagits, att kodicillen icke må av någotdera riket ensidigt uppsägas. Båda rikena hava tvärtom förpliktat sig att allt framgent tillåta, att vartdera rikets flyttlappar må med viss jämkning åtnjuta de rättigheter, som omtalas i kodicillen. Under den långa tid, som förflutit sedan kodicillens tillkomst, hava dennas bestämmelser blivit i mycket föråldrade. Särskilt har uppkomsten av en stark bosättning och jordbrukets framsteg inom en stor del av de områden, där lapparna
