OCR
34 Hörnösand. ) | sökan.» han sig i öfrigt såsom en af de utmärktaste. Sin första Riksdag bevistade han, ss. Th. Lect. i Hsd, 1719. Såsom Biskop på Gottland bevistade han Riksdagarne 1738—44, hela tiden uti Stockholm; och författade de Gottländska Samlingarne (Gottlandia antiqua et nova), utg. i Götheborg 1747 (1:sta del.), och 1776 (2:dra del. genom sonen, Bisk. i Calmar, Doct. Mart. G. Wallenstråle). Såsom Biskop i Götheborg bevistade hån Riksdagarne 1746 och 1751, som var hans sista, samt egde förslag till Erkebiskop i Upsala 2:ne gånger, nämligen 1748 och 1758. T 1760 15/. ss. Bisk. i Götheborg. Likpredikan hölls vid hans begrafning d. !3/, s.å. i Götheborgs Domkyrka af Bisk. i Skåra Doct. Engelbert Halenius öfver text. Ps. 31: 22, med ing. Ebr. 13: 14 jemte Ps. 108: 11 ss. paralell, och betraktelseämnet: En Öhristens uti och hos Gud fasta stad. (Den aflidne hade sjelf utsett denna liktext). Som Biskopens död inträffade under utlyst Prestmöte i Götheborg, fick hela Prestmötet ibm tillfälle att med sorg och ståt följa honom till grafven. | Bisk. Georg G. Wallin (d.y. eller sonen) är bekant ss. Theolog, Historicus, Naturforskare, Talare, Predikant och stor Språkkännare, utom ss. en i sin vandel värdig och exemplarisk man, som i sin embetsskicklighet och serdeles i sina förtjenster och sitt nit om Hernösands läroverk, ss. uti 13 års tid Th. Lector ibm, har få sina likar. Till skillnad från sin fader (Bisk. Georg Wallin i Hernösand) kallas han junior och filius. Skönt sjunger Bisk. i Linköping Doct. A. 0. Ryzelius, Svea och Götha Biskopars senior, om denne sin väns död och beklagar sin förlust uti en öfver honom författad lat. elegie, hvaruti han liksom afundas honom hans lott, att få dö före sig, när han börjar denna sin klagosång med dessa herrliga ord: Me moreris Walline prius? Tibi Parca quietem Altulit etc. etc. (Se Westéns Hofcler. Hist. 3 del. pag. 41), Gift 1:o med Elis. Palmroth (Th. Prof.-d:r fr. Upsala) 1714 0/3, T 1721, 2:0 med Marg. Schröder (Th. Lect.-d:r fr. Götheborg), 1726 20: I iz