Sida 15 [15]
Hernösand. 7
Om Norge.
Detta rike, som i flera århundraden tillhört Danmark, innan
det med Sverge förenades, stiftades eller gjordes till en förenad
magt af Konung Harald Hårfager (förut innan han klipptes, för sitt
— lurfviga hår Lufve kallad), som var dess förste konung och gaf
«det sin statsförfattning. Det skedde år 872 eft. christna tideräk¬
ningen och till minne deraf firades i Hammerfest ett stort tusen¬
årigt jubileum år 1872 !3/,.
Anm. Calmare-Unionen (1397) lade alla 3 nordiska rikena under en
| och samma regent, som då var Drottn. Margaretha, en union, som dock
under de följande regenterna tidt och ofta blef afbruten.
|
Den som först befästade Christendomen i landet, denna grund
till ett folks och' ett lands sanna odling, välstånd och pånyttfö¬
delse, var Kon. Olof (Haraldsson) den helige (+ 1030??/). Harald
Hårfagers egen son, som efterträdde fadren, ss. öfverkonung i
| Norge, var den äldste ibland sönerna och hette Eric Blodyza (930),
| och den yngste, Håkan Adalsten-Fostre, blef det sedermera (omkr.
' 940), en älskad, vis och kraftfull christen konung; ty egde han
flere söner, Fylkeskonungar derstädes, dog sjelf vid hög ålder efter
flera hjeltebragder emot Vikingar och andra, som ofredade hans
land, och var sjelf den som ock i Norge införde christendomen
och lät sig genom dopet till christen uptagas (Guerikes Kyrko¬
hist. 1 del. pag. 422, Mellins Skand. Nordens Hist. 1: 231). Redan
förut, under Danska väldet, hade de ock ifrån England och Tysk¬
land gjort der någon bekantskap med christendomens, på Bibel¬
ordet grundade, gudomliga sanningar. Så framhöll han landet i
anseende och ära, vinnlade sig med berömlig kraft om dess till¬
vext i vetenskaper och den odling, som inverkade på handeln,
åkerbruket och dess finansiella ställning välgörande, en verksam¬
het, som gör, att man ännu i dag, ett tusende år derefter, med
tacksamhet ihågkommer den förste grundläggaren der af sin lycka
och sitt välstånd, och önskar »frid öfver Kung Harald Hårfagers
minne I» :
Till Kon. Harald Hårfagers visa och nyttiga inrättningar för
sitt rikes pånyttfödelse och förkofran hörde ock det, att han gaf
det en bättre lagstiftning, sökte med all stränghet förebygga Vi¬
kingarnas grymheter, och genom en noggrannare indelning af
landet, bereda dess ordning och styrelser; ty liksom Sverge i de
äldsta tider var indeladt i Fylken (små riken), under sin öfver¬